Antropofagi

onsdag 23 augusti 2017

Inget om inget

Antropofagi brukar förknippa följande:
 
Liberalism
Deontologi
Möjlighet
Resonemang
Individ
 
Socialism
Utilitarism
Utfall
Evidens
Struktur
 
Men - är det verkligen så?
 
 
Egentligen är ju alla utilitarister, men vissa av oss erkänner att vi inte är så bra på/det kan vara logiskt omöjligt att genomföra en perfekt nyttokalkyl - därför håller vi oss med riktlinjer, dvs. principer, som vi baserar på hävd och tradition och historisk data. (Många principer har haft ett syfte. Vissa syften går förlorade eller blir ut-daterade. Utmaningen: Veta vilka principer som ska förkastas respektive behållas.)
 
Så - då är ju egentligen liberalerna mer intresserade av faktiskt utfall, och socialisterna mer intresserade av teoretiska resonemang. Liberalerna säger ju pragmatiskt: "Hey, det funkar inte att döda alla judar och/eller intellektuella, även om det ser bra ut i din utopiska modell. Så vi skiter i det."
 
Medan socialisterna säger: "Låt oss skapa en kommunistisk utopi. Kolla vilken bra abstrakt modell jag har som pekar på att det kommer att fungera utmärkt."
 
Det är ju liberalerna som pekar på historiska misstag och ber oss icke upprepa. Detta är en ganska mondän invändning. Det är socialister, möjligen, som kan framhärda i att kommunism är bra i teorin. Som om detta spelade någon roll.
 
Och - liberaler är ju sjukligt intresserade av (vissa) strukturer, t.ex. marknader. Där är det ofta socialisten som göttar ner sig på den miserable individens nivå för att visa på den mänskliga kostnaden för liberalernas högflygande teorier.
 
Kanske bär liberaler och socialister på ungefär samma kors; samma vetenskapsteoretiska utmaningar.
 
Det vi bör komma ihåg är särintressenas kapande av liberalismen, det som i slarvig folkmun kallas nyliberlismen, inte delar den egentliga liberalismens goda sidor eller socialismens dito.
 
Nyliberalismen = ulven i fårakläder. Gynnandet av den egna godtyckligt avgränsade klanen, under annan flagg. False consequentialism tillämpat konsekvent.
 
Utilitarismen är väl just den allmängiltiga ram som alla vi andra underförstått helgar. Skillnaden mellan liberaler och socialister är kanske vilka system de tillämpar inom denna ram, eller möjligen vilka vägledande principer som får företräde.
 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar