Vi har pratat en hel del om det här med fördomar och huruvida de är korrekta. Även om det strukturella felslutet och att olika utfall mycket väl kan förklaras av olika egenskaper snarare än av t.ex. diskriminering (jämför könssegregerad arbetsmarknad). Liknande argumentation skulle i teorin kunna gälla för olika populationer, dvs. andra uppdelningar av människor än kön (t.ex. genetiskt kluster).
Så, t.ex., anta att vi observerar ett samhälle där den statistiska utsagan "människor med grön hud är fattiga och lågutbildade" är sann. I genomsnitt är människor med röd hud rikare och mer välutbildade. De gröna är även mer brottsliga och oftare dömda för typ våldsbrott.
En hypotes är att detta beror på diskriminering. Men, så hittar vi en distinkt gen som förklarar exakt detta beteende - dvs. våldsamhet, låg utbildning och fattigdom - och vi ser också att denna gen till hög grad korrelerar med grön hud. Dvs., människor med grön hur har ofta denna gen - människor med röd hud har det oftast inte.
Vi kan också säga att du har röd hud, inte grön. Tur!
Risken med att erkänna detta faktum, är att det - i sak korrekta - kan omsättas i fördomen "alla människor med grön hud har den dåliga genen". Således kan vi riskera att bemöta människor med grön hud, som inte har den dåliga genen, som om de hade den dåliga genen. Dåligt!
Betänk då vidare att vårt samhälle är kraftigt segregerat. De flesta gröna människor bor i slumområden, och de röda i finfina stadsdelar där parkerna prunkar. Vi tror att det är rasism som förklarar segregationen - men så plötsligt visar forskningen att det är de gröna människornas tråkiga, dåliga gen som gör att de helt enkelt presterar sämre inom utbildningsväsendet och på arbetsmarknaden, och att marknaden därför står för boendesegregationen. Fattiga, grön, lågutbildade, arbetslösa människor bor i vissa områden, medan röda, högutbildade, helt-okej-rika, arbetande människor bor i andra områden. Helt enkelt för att de gröna inte har råd att bo fint, och de röda så klart gärna betalar för att slippa bo fult!
Okej, då vet vi det. Att boendesegregationen beror på att de gröna oftare har den dåliga genen, och att de röda oftare saknar den.
Fördomen "gröna är våldsamma, korkade och fattiga - och stjäl!" verkar i detta scenario i all väsentlighet vara korrekt. Givetvis är det inte sant för alla gröna - men det är en statistisk utsaga som stämmer ofta. Det är en kategori som tillförlitligt genererar bra prediktioner.
...
ELLER!?!?!?
Betänkt att boendesegregationen gör att det är väldigt osannolikt att du bor i samma område som de gröna människor som har den dåliga genen!
Således är det i din lokala miljö inte ALLS en bra fördom.
De gröna människor du är sannolik att träffa, har sannolikt inte den dåliga genen. Den är vanligare bland gröna, ja. På en samhällelig nivå. Skillnaden i andel gröna och röda som har genen är väldigt stor! Men människor med den dåliga genen är i sin tur osannolika att bo i de fina områdena!
Dvs., att gröna människor oftare har den dåliga genen betyder egentligen bara att de är osannolika i de fina områdena. De gröna människor som väl avviker från normalfallet, dvs. bor i de finare områdena, tillhör förmodligen den minoritet som trots allt inte har den dålig genen. De är lika välutbildade, arbetande och rika som du, och som alla andra med röd hud!
Så: Egenskapens visserligen hudfärgs-följande fördelning är korrekt på samhällelig nivå. Men i din subjektiva verklighet är det bara så att du stöter på fler röda än gröna, men alla (av alla hudfärger) som du stöter på har samma goda gener och egenskaper som du själv.
***
Det här exemplet är såklart lite medvetet provokativt. Jag menar inte att det säger något jätteviktigt om den verkliga verkligheten. Jag säger bara att även fördomar som är korrekta, dvs. genererar bedömningar som oftare än inte är rätt på aggregerad nivå, riskerar att vara fel oftare än inte, om urvalet av personer som du utsätter fördomen för, systematiskt avviker från totalpopulationen.
Beakta.
Män begår de flesta våldsbrott. Men, det är väldigt få män som begår våldsbrott. Och, det kan vara så att alla de män som begår våldsbrott är koncentrerade till vissa särskilda miljöer. T.ex. fängelset, slummen, eller ... omklädningsrummet!
I så fall kanske fördomen om att män begår våldsbrott inte ens är lite, lite korrekt i andra typer av miljöer!
Eller, om kvinnor väldigt mycket oftare har vissa egenskaper, som således kan betraktas som typiskt kvinnliga. Då kan det ändå vara så, att kvinnor på genusvetenskapliga institutionen inte ofta, och kanske inte alls, har den typen av egenskaper som dock de facto dominerar totalpopulationen.
Således kan alla genusvetares all samlade anekdotiska bevisföring ever vara helt irrelevant för att säga någonting överhuvudtaget om den majoritet av kvinnor som inte befolkar just genusvetenskapliga institutioner.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar