Mötet om namnbyte

SVT:s Mötet är äkta schism-fabrik. Avsnittet med Panshiri och Houman var dock riktigt mysigt och avslutades med en VVV - varm och vänlig vibb.

Min tolkning gällande sakfrågan:

Panshiri argumenterar för att blattar ska byta namn för att kringgå diskriminering på arbetsmarknaden. Houman menar att vi ska vara missnöjda med strukturerna istället för att lägga ansvaret på individen. Panshiri säger som Dead Prez att "we can blame it on the system but the problem is ours," dvs. att vi måste göra det bästa av situationen och att individen måste agera på ett sätt som optimerar för omständigheter som den själv inte kan förändra. Houman menar att personer som inte byter namn kan få det ännu svårare om många gör det. Panshiri frågar som Dead Prez om Houman "are [...] addicted to the struggle or commited to success?"

Panshiri kan verka ha uppenbart rätt - givetvis är det bäst för individen att agera på det sätt som är bäst för individen. Houman uttrycker sig inte särskilt väl. Men, låt oss ändå erkänna att han har många extremt viktiga poänger. Låt oss omformulera dem på ett sätt som vanligt fölk kan begripa:

1. Mimicry eroderar signalvärde:

Mimicry är när en organism "härmar" en annan. Som alltid när vi pratar om en evolutionär - ultimat - förklaringsnivå är det dock viktigt att påpeka att organismen inte är den som härmar - den bara är. Det är evolutionsprocessen som i någon mening härmar. Så, därav citationstecknen kring "härmar".

Vi tänker oss att det förekommer två grodarter, samt en grodätande predator (vi låtsas att det är en grodätande fladdermus). Den ena grodan är giftig för fladdermusen, och den är röd. Den andra grodan är ätlig och grön. Genast förstår vi att det föreligger ett selektionstryck på fladdermössen, där sådana som undviker att äta röda grodor oftare överlever och reproducerar sig, och där sådana som äter röda grodor mindre ofta överlever och reproducerar sig. Fladdermössen selekteras alltså för att känna igen och undvika röda grodor.

Grodegenskapen "röd" kan nu sägas ha ett viktigt signalvärde. Det faktum att fladdermössen över en evolutionär tidsrymd allt oftare undviker röda grodor, gör att ett selektionstryck uppstår på de gröna grodorna. Det är nu fördelaktigt att vara röd; du äts då mer sällan av fladdermöss. Så, grodegenskapen "grön" kan förväntas bli mindre frekvent, medan grodegenskapen "röd" kan förväntas bli mer frekvent, i det att fladdermössens undvikande av röda grodor utgör ett avsevärt selektiontryck.

Nu har vi då två grodarter, varav den ena är röd och giftig, och den andra är röd men inte giftig. Detta innebär dock i sin tur att signalvärdet för grodegenskapen "röd" eroderas. Plötsligt är det inte längre lika farligt att äta röda grodor - de är ju ibland icke-giftiga. Selektionstrycket att inte äta röda grodor är alltså minskande. (Vi håller i åtanke att det alltid finns ett selektionstryck för att tillgodogöra sig alla tillgängliga kalorier, så det ligger en automatisk fitness i att äta saker över huvud taget.)

När signalvärdet i grodegenskapen "röd" eroderas, i och med att icke giftiga grodor oftare är röda, så blir det mindre värdefullt för både de röda ogiftiga och de röda giftiga grodorna att vara röda.

Analogt med detta så kommer arbetsgivare vilja selektera arbetssökande, och om de vill undvika att anställa blattar så kommer de sålla bort alla CV:n det står Ahmed på. Att heta Erik har nu ett starkt signalvärde - ditt CV får vara kvar i högen. Skulle alla som heter Ahmed byta namn till Erik, skulle emellertid signalvärdet eroderas - arbetsgivarna kan inte gärna sålla bort alla som heter Erik - de älskar ju svennar! Så småningom skulle arbetsgivarna behöva hitta andra urskiljningsgrunder, som att kräva bild på CV:n så att man kan välja bort folk med brun hud istället.

Ett alternativ är att arbetsgivarna lär sig att gå på andra urskiljningsgrunder, som meriter, referenstagning, eller intervju. Då pratar vi plötsligt inte längre om diskriminering utan om meritokrati. Troligen är det bra om arbetsgivarna har så mycket information som möjligt så lättillgängligt som möjligt, för att slippa den grova sållningen på etnicitet som namn-diskrimineringen syftar till. Om man t.ex. lätt kan se om någon suttit i fängelse eller inte blir det mindre värdefullt att välja bort blattar, när det man vill är att välja bort ex-kriminella. Arbetsgivarna har säkert rätt i att personer med utländsk härkomst oftare är kriminella, så deras namn-diskriminering är ur den synpunkten i någon mening logisk - de vill säkert dock gärna göra ett mer riktat urval om de kan.

Om mimicry (att byta namn från Ahmed till Erik) eroderar signalvärde på ett negativt eller positivt sätt, beror alltså troligen på vilka andra urvalsgrunder som blir tillgängliga. Mångas idealfall är att arbetssökanden alltid bara bedöms på sina meriter, men ärligt talat har det också begränsat värde att veta vem som har exakt vilken examen - det finns för mycket skitfolk där ute, och för mycket skithögskolor, och pga. LAS för mycket arbetsgivare som hellre ger en galen tjuvaktig mytoman en bra referens till nästa arbetsgivare för att bli av med galningen som man nu inte riktigt kan sparka. Mitt idealfall hade nog varit att ta ner allas IQ, högskoleprovresultat, och nån slags block-chain-verifiering av social kompetens - LinkedIn kanske kunde göra någon jävla nytta och lösa det. ("Endorse" på riktigt liksom.)

(Om vi tänker oss en situation där ingen information alls är tillgänglig innan anställningsintervjun - där det är förbjudet att anställa folk som man vet något om, eller där alla arbetsintervjuer lottas ur SCB:s befolkningsstatistik - så kommer vi att hamna i en situation där intervjuer blir helt avgörande. Vi kan dock anta att detta kommer ha pissiga effekter, där skickliga lögnare och sol-och-vårare kommer att lyckas väldigt bra tills det att arbetsgivarna lär sig någon motverkande strategi. Hur som helst kommer meriter bli allt mindre intressant om det blir omöjligt att bedöma och styrka sådana. Det kommer bli konstigt!)

Houman har hur som helst en poäng i att vikten av ett svenskt förnamn kommer att minska när fler Ahmed byter namn. (Men, om rätt många gör det kanske det blir en viktig signal för att selektera för komformism - tänk vilken fantastisk jävla streber-iranier som byter namn till Kalle - och tänk den som dessutom blonderar sig och skaffar blåa kontaktlinser! Hurra för husblattar.)

(Relaterat: Fördomar.)

2. Inadekvata ekvilibrium upprätthålls genom work-arounds. När alla anpassar sig efter en oönskad struktur, så blir den oönskade strukturen mer hållfast. Ibland måste konflikt tvingas fram för att strukturen ska ifrågasättas. Därom vittnar medborgarrättsrörelsen, om jag förstått saken rätt.