Antropofagi

torsdag 8 juni 2017

Nu, följande

(Först disclaimer. Sedan sågning av Sameblod. Nu följande.)
 
Antropofagi påstår att Sameblod är dålig, men hyllas för att den är bra i princip. Dvs., den tar upp "viktiga frågor" och är därmed i någon mening moralisk uppbygglig och välkommen.
 
Detta är inte exakt samma sak, men närliggande till, den här gamla kulturdebatten som jag gubblade/snooglade (google-snubblade/snubbel-googlade) över: Nicholas Ringskog Ferrada-Noli tycker att konst inte ska behöva vara moraliskt uppbygglig - särskilt inte i den banala bemärkelsen Avbilda Något Moraliskt.
 
Sameblod avbilar inte något moraliskt. Huvudpersonens reaktion på det koloniala förtrycket är istället ett tyvärr bristfälligt skildrat men som fenomen betraktat mycket intressant självhat; en slags internaliserad rasism, där SPOILER ALERT huvudpersonen under större delen av sitt liv tar avstånd från sitt samiska arv. Således kan väl filmen sägas avbilda ett icke-moraliskt - men mänskligt - beteende. Vilket är det spår i filmen som uppvisar stört - om än icke realiserad - dramaturgisk potential.
 
Sameblod är istället, som jag argumenterat, moraliskt uppbygglig i det att den skildrar ett kolonialt förtryck och en utsatthet. Intressant nog tar Nicholas R F-N upp Hassen Khemiris pjäs ≈ [ungefär lika med] som ett exempel på denna nivå av Moralisk Kulturprodukt. Intressant, eftersom Antropofagi tidigare SPOILER ALERT sågat denna pjäs vid fotknölarna:
 
"Det var inte nepotismen som störde mig, att Hamadi och Jonas hade samma efternamn, eller att (Ison &) Filles brorsa dök upp i snart sagt varje pjäs signerad Khemiri. Det som störde mig var pretentionerna, och hur tomt det ekade där de gått fram."
 
RF-N är inne på något liknande:
 
"Konst som innehåller just sunda värderingar, som är för det goda, blir hyllad i dagens kulturklimat. På Dramaten går just nu '≈ [ungefär lika med]' av Jonas Hassen Khemiri, i regi av Farnaz Arbabi, en pjäs med ett tydligt budskap: ekonomiska orättvisor existerar och det är fel. Den har styltig dialog, platta rollfigurer, buskishumor och ett malplacerat melodramatiskt slut. Själva samhällskritiken består i ett regn av billiga poänger och ett litet halvseriöst inslag av ekonomisk historia. Varför blev denna föreställning så hyllad? Personligen tror jag att det beror på att ingen vill förknippas med avståndstagande från dessa sunda åsikter, och därför inte heller ett verk som helt och hållet består av sådana."
 
Mer relevant för Sameblods-sågningen:
 
"/.../ vi måste skilja ett verks konstnärliga innehåll från dess eventuella budskap och framförallt måste vi skilja godhet från konstnärlig kvalitet."

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar