Att skilja på dessa två, på väg-mål och ändamåls-mål. På olika nivåer av vad du vill.
Khalifens exempel: Du vill ge din syster penicillin - Instrumental value. Du vill ju bara detta för att det i sin tur leder till det du verkligen vill: Rädda din systers liv - Terminal value. Detta är vad du vill, grundläggande, och det som ska uppnås med att du uppnår dina instrumentella värden.
(Parentes: Jag antar att det finns en komisk potential i det här, sas. en skämt-formel. Att beskriva en vilje-handling som reflekterande ett instrumentellt värde, men sen visar det sig att det terminala värdet - ändamålet - är ett helt annat än det som publikum förväntar sig genom att extrapolera situationen. Ett i-sig-inte-roligt-men-dock-exempel: Du slåss för att din bästa vän ska få cellgiftsbehandling... För att hen ska tappa håret och se löjlig ut! Upplägget skapar förväntan på sas. altruistiskt motiv, och en åhörare drar sannolikt slutsatsen att vännen har cancer. Ack löjet när det visar sig att du vill ge vännen cellgifter enbart som ett practical joke!)
Khalifens modell anknyter rätt hårt till koncepten fake cosequentialism (och således indirekt till fake consentialism). Det gäller att distingera mellan, och erkänna distinktionen mellan, terminala och instrumentella värden. (Terminal values är väl egentligen detsamma som sacred values.) Ni minns va? Fake consequentialism är när någon argumenterar för något enligt konsekvens-etisk modell, trots att det egentligen inte är på konsekvens-etiska grunder som uppfattningen uppstått. Exempel: KD är mot surrogatmödraskap pga. vill inte bögar ska ha barn, men låtsas att det beror på omsorg om fattiga nepalesiska kvinnor. Fake consequentialism kan således sägas vara när en kallar ett terminalt värde för instrumentellt - ett sacred value för en åtgärd att uppnå något annat som allmänheten är mer benägna att hålla med om än det heliga värdet i sig självt.
***
Det är i ärlighetens namn inte bara borgarna som sprider fake consequentialism omkring sig.Låtom oss applicera terminal/instrumental value-distinktionen detta på en av de grundläggande politiska schismerna på höger-vänster-axeln: O/jämlikhet.
Vi ser ju hur vänstern argumenterar röven av sig för att påvisa hur bra det är med jämlikhet. Jämlikhet är bra för tillväxten. Ojämlikhet leder till diverse sociala problem, och den sociala rörligheten är större i mer jämlika länder. Ekonomisk jämlikhet är en förutsättning för demokrati. Etcetera.
En skulle kunna tro att jämlikhet bara är ett instrumentellt värde. Men låt mig sticka ut hakan - detta är ofta fake consequentialism. För många är i själva verket jämlikhet ett terminalt värde. Och det är exakt det här som högergökarna misstänker. Det irriterar dem högeligen. För de själva tror ju att jämlikhet är något i bästa fall meningslöst, i sämsta fall destruktivt.
***
Om jag svartmålar högern här? Tja... Läs detta:
"Staël von Holstein: Ökade inkomstklyftor är bara ett problem för den avundsjuke och late.
/.../
Människan är god och vill väl och kommer att göra gott. Och det är tur det, för klyftorna kommer att öka i samhället. Ökade inkomstklyftor är i och för sig bara ett problem för den avundsjuke och late, för så länge alla får det bättre gör det väl inget att en handfull får det extremt bra, eller?
Samtidigt är det så, att dessa få som bygger ett Microsoft, ett Klarna eller ett Spotify kommer att ge bort sina pengar och ägna sin tid och kraft åt att göra världen till en bättre plats. Dessa beundransvärda entreprenörer kommer dessutom att vara hundrafalt bättre och effektivare på att förbättra världen än de urusla politiker vi har idag i regeringen.
Socialismen har alltid haft fel, men den har aldrig varit så farlig som idag, för idag finns oändliga möjligheter för individen. Möjligheter som går om intet när man lutar sig tillbaka och tror på att staten, välfärden och transfereringssystemen skall ta ansvaret. Det är tack och lov så att den nya världen som växer fram runt omkring oss erbjuder oändliga valmöjligheter som gör det enklare än någonsin att bli entreprenör, att jobba med det man vill och att finna sin lycka.
Men som jag sa inledningsvis, det betyder att man måste ta ansvar, fatta individuella beslut och det kommer att ställas krav. Livet kommer att bli vad du gör det till… om du gör något."
Socialismen har alltid haft fel, men den har aldrig varit så farlig som idag, för idag finns oändliga möjligheter för individen. Möjligheter som går om intet när man lutar sig tillbaka och tror på att staten, välfärden och transfereringssystemen skall ta ansvaret. Det är tack och lov så att den nya världen som växer fram runt omkring oss erbjuder oändliga valmöjligheter som gör det enklare än någonsin att bli entreprenör, att jobba med det man vill och att finna sin lycka.
Men som jag sa inledningsvis, det betyder att man måste ta ansvar, fatta individuella beslut och det kommer att ställas krav. Livet kommer att bli vad du gör det till… om du gör något."
(Antropofagis fetstil.)
(Parentes: Den här sjuka krönikan är som en perverterad variant av SSC/Murray-argumentet om att en ökande komplexitet i samhället dränker fler under minimi-nivå-IQ-ytan, vilket gör att vi måste introducera basinkomst och generöst välfärdssystem. von Holstein tycks se samma utvecklingstrend, men dra slutsatsen att en ökande ojämlikhet kommer att skapa incitament att ... typ höja sin IQ? Bli mindre lat i alla fall. Och, att ökande ojämlikhet med någon slags lagbundenhet kommer producera tillräckligt många välbärgade altruister för att någon slags tillräckligt och allomfattande välfärdssystem ska emergera per automatik. The motherfucking sickness.)
von Holstein, krönikör i Metro, anser uppenbarligen att jämlikhet är skitsamma. Vi ser även mer sansade borgare hojta om att ökad inkomstspridning ger tillväxt och utveckling. Exempel:
"Acceptera att vissa människor skapar sig stora förmögenheter och att dessa rikedomar kan ärvas. Ett av den svenska modellens största misstag är försöken att skapa rika företag utan att tillåta rika ägare. Därför måste förmögenhetspolitiken nu ändras. En allt ojämnare förmögenhetsfördelning i landet är eftersträvansvärd om vi vill ha tillväxt och effektivitet i samhällsekonomin."
Dags för större lönespridning? - Sverige måste acceptera större lönespridning. - Sverige skulle tjäna på större lönespridning. - Etcetera.
Visst är det här också ett kul exempel på borgarnas egna fake consequentialism. Det är ju egentligen större klyftor som är deras terminala värde, enligt Antropofagis välgrundade misstankar. Det är emellertid inte min poäng här. Jag vill istället peka på att borgarna tror att vänstern blandar ihop instrumentellt och terminalt värde i jämlikhetsfrågan. Och att borgarna må ha en poäng i detta.
***
Om jag svartmålar vänstern här? Tja... Läs detta:
"Efter nästan fyra decennier av ökande klyftor har ojämlikheten på den sista tiden hamnat på dagordningen. Det är hög tid att regeringen tar initiativet i jämlikhetsfrågan genom ett helhetsgrepp för en ny, offensiv jämlikhets- och fördelningspolitik. Thomas Pikettys redan klassiska ”Kapitalet i det tjugoförsta århundradet” har skapat debatt i Sverige, en fortsättning på den debatt som initierades i början av decenniet med avstamp i Richard Wilkinson och Kate Picketts ”Jämlikhetsanden”. Piketty påtalar att kapital inte, som högern menar, ”sipprar ned” utan i stället bidrar till att göra de rika ännu rikare. Wilkinson och Pickett visar att jämlika samhällen presterar bättre på i stort sett alla områden.
2015 års Jämlikhetspristagare Per Molander visar i ”Ojämlikhetens anatomi” på ett elegant sätt, utan ideologiska övertoner, de mekanismer som skapar dagens skenande ojämlikhet. Det handlar inte om att den som har mycket är dugligare än den som har lite, utan om hur initialt små skillnader över tid lagbundet växer till stora klyftor, med kraft att spränga samhällen i bitar. Ojämlikheten hotar i dag demokratin. Internationella valutafonden (IMF) pekar på att arbetar- och medelklassen är de viktigaste motorerna för konsumtion och tillväxt – tvärtemot den liberala idé om att välstånd sipprar ned som dominerat ekonomisk teori de senaste trettio åren. IMF-chefen Christine Lagarde menar att ”ojämlikhet håller tillbaka tillväxten, eftersom det avskräcker från investeringar i färdigheter och humankapital, vilket leder till lägre produktivitet i stora delar av ekonomin”.
Forskningen visar att själva graden av jämlikhet i ett samhälle där de grundläggande behoven är täckta verkar vara en allt viktigare faktor för ett bra samhälle. Sällan har arbetarrörelsen haft ett så gott underlag för att hävda att någonting måste göras för att bryta utvecklingen mot ökad ojämlikhet."
2015 års Jämlikhetspristagare Per Molander visar i ”Ojämlikhetens anatomi” på ett elegant sätt, utan ideologiska övertoner, de mekanismer som skapar dagens skenande ojämlikhet. Det handlar inte om att den som har mycket är dugligare än den som har lite, utan om hur initialt små skillnader över tid lagbundet växer till stora klyftor, med kraft att spränga samhällen i bitar. Ojämlikheten hotar i dag demokratin. Internationella valutafonden (IMF) pekar på att arbetar- och medelklassen är de viktigaste motorerna för konsumtion och tillväxt – tvärtemot den liberala idé om att välstånd sipprar ned som dominerat ekonomisk teori de senaste trettio åren. IMF-chefen Christine Lagarde menar att ”ojämlikhet håller tillbaka tillväxten, eftersom det avskräcker från investeringar i färdigheter och humankapital, vilket leder till lägre produktivitet i stora delar av ekonomin”.
Forskningen visar att själva graden av jämlikhet i ett samhälle där de grundläggande behoven är täckta verkar vara en allt viktigare faktor för ett bra samhälle. Sällan har arbetarrörelsen haft ett så gott underlag för att hävda att någonting måste göras för att bryta utvecklingen mot ökad ojämlikhet."
(Antropofagis fetstil.)
Lindblads (s) motion till Riksdagen må ha ett starkt case och många tunga referenser - men avslöjar sig i den av Antropofagi fetstilade formuleringen. Här ser vi ett uppenbart fall av bottom line. Här har vi en hög bra argument - bra, inte för att det gör oss klokare, utan för att det gör oss mer övertygande!
Lindblads (s) motion till Riksdagen må ha ett starkt case och många tunga referenser - men avslöjar sig i den av Antropofagi fetstilade formuleringen. Här ser vi ett uppenbart fall av bottom line. Här har vi en hög bra argument - bra, inte för att det gör oss klokare, utan för att det gör oss mer övertygande!
(Vid det här laget vill jag inflika att jag dock anser att Lindblad har rätt i sak. Motionen är också synnerligen välskriven, och en informativ och saklig redogörelse för Sveriges utveckling med avseende på ojämlikhets-trenden.)
***
Så. Är det dags att sluta betrakta/beskriva jämlikhet som ett instrumentellt värde? Och, vad är det terminala värdet? Någon kanske tycker att det terminala värdet i alla fall inte är tillväxt, men kanske ändå inte jämlikhet i sig självt.
Att betrakta jämlikhet som ett instrumentellt värde, vilket ändå är kotym i debatten, indikerar att detta värde måste ges upp om sas. instrumentaliteten försvinner. Tänk om det visar sig att trickle down ändå är tricket? Att Laffer-kurvan inte är bluff? Att Bill Gates är bättre på att utrota malaria än vad SIDA varit?
Bevisläget idag tycks mig ganska klart. Ekonomisk ojämlikhet hör ihop med sociala problem, ekonomiska problem, politiska problem. Men bevislägen kan ändras, och framförallt: Världen kan ändras. Tänk om formeln fungerar annorlunda när mänskligheten blir tillräckligt välbärgad, totalt sett? Det där med absolut- kontra relativ fattigdom/rikedom kanske ändras på något vis vid en viss nivå av produktivitet eller automatisering? Ska vi då hålla fast vid jämlikhetsidealet?
Den här diskussionen kommer nog ingen vart, och dessa framtidsscenarier verkar jädrigt osannolika. Emellertid kan det vara värt att rannsaka om jämlikhet är terminalt eller instrumentellt värde, och vad detta i så fall får för implikationer på policy-diskussionen med de politiska motståndarna. Kanske kan vänster och borgare mötas någon stans om vänstern de facto anammar en mer instrumentell syn? Eller tvärt om erkänner en terminal syn? Kanhända kan den motsvarande uppmaningen ställas till högergökarna?
Ack frågetecknen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar