Med avseende på det föregående. Konstigt argument egentligen, att surrogatmödraskap inte borde förbjudas eftersom det skulle tillämpas ändå. Vi vill ju inte legalisera mord, liksom.
Men, abort. Det vill vi legalisera, bl.a. för att det skulle ske sämre och farligare under illegala former. Likaså knark. Eftersom det knarkas, ska det vara lagligt att knarka.
Sexualbrott, då?
Fråga: Varför går detta argument hem ibland, och ibland icke?
Det finns en uppenbar gränsdragningsproblematik här, där vi väger kriminaliseringens skadeverkningar mot värdet av att normera, eller kanske värdet av samhällelig upplevelse av rättvisa.
Förmodligen är känslan av rättvisa viktigt för mänskliga samhällen, på samma sätt som känslan av fri vilja är det.
Åter till mord-exemplet. Det brukar anföras att exempelvis dödsstraff inte är verkningsfullt för att förhindra mord, eftersom de flesta mord (dråp, med mera) sker i affekt och utan att förrövaren resonerat igenom konsekvenserna. Kanske är det psykisk sjukdom, PCP, ADHD, sociala arvet, lågt IQ, trista normer, och hög testosteronhalt under den tidiga 20-årsåldern som... EGENTLIGEN BORDE SITTA I FÄNGELSE! Mordkategori ett: Låg grad av fri vilja, låg grad av ansvar.
Resten av morden? Organiserad brottslighet. Jädrans överlagt. Tydligt syfte, tydlig planering. Omständigheterna förblir i regel i det fördolda. Den undre världen nås endast i undantagsfall av lagens långa arm. Här är det banne mig ingen som åker dit alls. Mordkategori två: Hög grad av fri vilja, obefintligt ansvarsutkrävande pga. praktiska omständigheter.
Är det alls meningsfullt att förbjuda mord?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar