Vad som förklara den svenska utvecklingen är en så kallad cluster-fuck av variabler. En extremt hög asyl- och anhörigmigration till ett land med extremt generöst välfärdssystem har skapat selektionseffekter och incitamentsstrukturer som fyllt vårt avlånga land med analfabeter, samtidigt som svensk arbetsmarknad ställer internationellt sett väldigt höga kvalifikationskrav. En dålig etableringspolitik har gjort att människor med låg utbildning, som selekterats för att vilja åka till ett socialbidragsparadis, tvingas till inaktivitet och själadödande insatser istället för att tvingas lära sig yrkeskunskaper och/eller språket. En segregationsdrivande politik, där EBO möjliggjort för svenskarna att blunda för de migrationens konsekvenser som förpassats till enskilda bruksortskommuner som Södertälje och Eskilstuna, har skapat parallellsamhällen och enklavisering som motverkat integration och skapat kritiska massor av missär och utanförskap. Samtidigt har skolpolitiken påskyndad segregationen, och i många ytterområden har man dragit ner på sociala insatser - precis när de som mest hade behövts.
Allt detta har skett i ett samhälle med en dogmatisk narkotikapolitik. Effekten? En perfekt svart marknad som premierar utanförskap, antisocialt beteende, våldskapital och alternativa (exempelvis släktskapsbaserade) organisationsformer. Förbudstiden har skapat ekonomiska pullfaktorer som motsvarar de pushfaktorer som utanförskapet utgör, och därmed har vi byggt en etnifierad underklass med kriminalitet som helt naturligt leverbröd. Kostnaden har ändå varit låg, eftersom det är i princip riskfritt att sälja droger och mörda folk - det enda som är lägre än straffsatserna är uppklarningsprocenten. Och alternativkostnaden har varit låg, så länge ADHD-galningarna med 15 syskon och ensamstående mammor ändå inte kan hoppas på att kvalificera sig till någon sorts produktivt arbete.
Allt detta har hänt, och samtidigt har allt detta varit förbjudet att tala om.
***
Nu talas det, som väl är, med risk för att många landar i nya förenklade förklaringsmodeller, såsom att invandring förklarar all skit vi ser. Det är fel och synd, eftersom det försvårar för oss när vi vill lösa problemen. Om vi landar i att invandring per se är problemet, så missar vi mycket potentiella nytta, inklusive nytta som skulle kunna adressera utanförskapet och segregationen.
Det sägs att man ska dra policy-repet i sidled. Låt mig föreslå en inriktning.
Ja, vi ska ha noll asylinvandring och anhöriginvandring. Vi ska go full Denmark och låta asylsökande få sin process prövad utanför Sveriges gränser. Som en bonus kan vi då eliminera pullfaktorerna som lockar folk att riskera livet på Medelhavet, och frigöra mer resurser för att hantera befintliga integrationsproblem och/eller "hjälpa på plats." Vi kan inte bibehålla vår generösa, generella välfärdsmodell, eller vår höga produktivitetsnivå, om vi fortsätter att fylla hyreskasernerna med extremt lågutbildade människor som dessutom har medeltida värderingar som ingångsvärde.
Men. Vi ska se till att ha en extremt hög invandring därutöver. Problemet idag är att klass och ursprung/etnicitet har kommit att samvariera till den grad att många luras att sätta likhetstecken. Vi vet att nätverk är viktigt för integration, och att etniska nätverk kan vara en stor fördel - se på invandringen från Balkan på 90-talet, som kunde haka på den tidigare stora arbetskraftsinvandringen och bland annat därför klara sig väldigt bra. Offermentaliteten som postmodernisterna tillhandahåller är gift för förortsfolket, som fås att tro att de är exkluderade och inte helt enkelt okvalificerade för att få det ena eller andra jobbet. Låt oss slå sönder allt detta och pumpa landet folk med utomeuropeiskt födda, högutbildade, arbetsamma individer, som kan göra slarvsylta av rasist-myten och bli föredömen för mindre bemedlade landsmän. Låt oss göra slarvsylta även av den rasism som faktiskt finns, eller som helt förklarligt varit på tillväxt under de senaste två decennierna, genom att ta in japaner och koreaner; pakistanska och indiska ingenjörer och matematiker; egyptiska ateister; etcetera, i tusental.
Problemet idag är att arbetsmarknaden inte kan svälja de många tusen lågkvalificerade människor som vi släppt in i vårt land. Men, om vi får ekonomin att växa genom att få befolkningen att växa, så kommer arbetsmarknaden för lågkvalificerade också att växa. Något litet utrymme finns ändå för vårdbiträden, taxichaufförer, städare och trädplanterare. Om befolkningen och ekonomin växer med 160.000 högutbildade och högproduktiva individer per år, istället för 160.000 analfabeter, så kommer bi-arbetsmarknaderna växa proportionerligt. I de allra flesta STEM-yrken är kompetensbristen massiv, så det finns ingen eller föga risk för att vi får 10.000 japaner som går och stämplar någon längre tid. Dessutom skulle 10.000 japaner ganska snart hitta på något annat vettigt att göra, om deras ingenjörsexamina nu skulle svika dem.
Men, kan det bli svårt att locka till sig massa STEM-folk? Troligen, särskilt när våldsbrott och skjutningar på öppen gata slår i taket. Vad Sverige däremot skulle kunna göra är att satsa sådär riktigt nazist-mycket på infrastrukturprojekt. Som alla vet är det ALLTID värt det. Shinkansen Malmö-Stockholm-Göteborg hade varit värt investeringen veckans alla dagar, och därutöver sitter bara järnvägsnätet på en infrastrukturskuld om ca 300 miljarder. Idioter försöker beräkna om snabbtågsatsningar betalar sig, men de har fel. Alla skåningar vet att sekunden Öresundsbron byggdes var det ett mysterium hur den någonsin inte hade funnits. Den ekvation finns inte som förmår kvantifiera nyttorna av att knyta ihop storstadsregioner. Dessutom är det billigt för staten att låna. Pumpa in pengar, motherfuckers, och eftersom det inte finns kompetens i Sverige att genomföra alla de satsningar vi vill, så pumpa in folk också. Ta in busslaster med kinesiska byggare och japanska rallare, och bygg upp Sverige till en nivå som funkar hyggligt. På köpet växer bi-arbetsmarknaderna till en nivå som kan svälja de många invandrare med obefintliga kvalifikationer som idag mest slår dank.
Och, bygg ut Samhall när ni ändå håller på. Det finns många outredda diagnoser där ute, och det finns människor med en utbildnings- och IQ-nivå som väl kvalificerar för en kompletterande arbetsmarknad. Utomeuropeiska kvinnor som inte kan läsa och skriva kan istället moppa golvet på ICA. Undanträngningseffekterna kan inte vara avsevärda inom ramarna för den svenska modellen, eftersom ingen har råd att anställa folk till skitsysslor om facken får bestämma. Skapa alternativa modeller för att trycka ner ersättningen rejält för de allra mest lågkvalificerade, och justera socialförsäkringssystemen för att komma tillrätta med marginaleffekterna.
***
Så, mer invandring, men av bättre kvalitet, tills att ekonomin sväller och slukar de som redan bor här. Höja straffen och utveckla poliskåren? Ja, såklart, allt det där behövs också. Inkapacitering och uppklarningsprocent. Plocka bort våldskapitalet från gatorna och vräk nytto-kostnads-kalkylen för yrkeskriminalitet över ända.
Men framför allt, min eviga käpphäst: Avkriminalisera inte. Det vore, precis som skalliga sosse-gubbar påstår, en gåva till gängen.
Så: Legalisera. Legalisera skiten ur dem.
Och reglera. Vi ska ha en helstatlig systembolagsmodell för weed; apotek för psykedeliska; och hälso-sjukvårdsbemannade gratis sprutrum för opioider. Totalkonsumtionsmodell och harm reduction och individens frihet. Inga intäkter för gängen, men intäkter för staten. Inga narkomaner som måste snatta fläskfilé och klippa källarförråd till ett värde av 70 tkr i månaden, eller för den delen sälja heroinbollar (som de haft i munnen!) till andra människor för att tjäna ihop till det egna missbruket. Inga 14-åringar som måste skjuta på varandra på torget för att säkra marknadsandelar. Vi stänger den hobbsianska fällan.
Det är inte bra att knarka, men det är bättre att knarka under kontrollerade former, och det är bättre att inkorporera narkotikamarknaden inom Leviatans ramar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar