Schackflash

"Transkvinnor stängs ut från damtävlingar i schack," rapporterar DN. Det är lite som att säga att "män stängs ute från damtoaletter," men rymmer också en nyfikenhets-nugget av viss rang. 

DN fortsätter:

"På senare tid har både sim- och cykelförbundet tagit beslut om att utesluta transkvinnor från att tävla i damklassen. I schack är inte fysiken en faktor på samma sätt, men sporten har ändå dam- och flickklasser på elitnivå."

Det här är väldigt intressant. Varför är inte schack en helt könsneutral sport?

***

Självklart finns det en Flashback-tråd i ämnet.

missionarydaughter:

"Kan nån som har inblick i schackvärlden svara på varför schacktävlingar är uppdelade i dam och herr?"

Oh-My-Dad:

"Av en mkt enkel anledning. En kvinna har inte en chans att vinna mot en man i schack, inte på de högre nivåerna iaf.

Det gäller för övrigt alla andra sporter också."

qwertysmart:

"Stämmer inte. Många sporter handlar om fysisk förmåga och, där har många män (oftast) överläge och fördelaktighet [sic]. Vad gäller Schack kan jag tänka mig att indelningen är omodern och baserad på tradition, eftersom könet ej är väsentligt på samma sätt.

P.S Det skulle inte förvåna mig om världens SMARTASTE kvinna är SMARTASTE [sic] än världens smartaste man. Har hört, av en kompis, på fest, att världens STARKASTE kvinna är STARKARE än världens starkaste man."

flirk:

"De duktigaste tjejerna tävlar med männen och tävlar inte alls i kvinnliga tävlingar."

Rockaden:

"Det handlar om traditioner, önskemål från sponsorer och önskemål från kvinnliga schackspelare. Därför existerar fortfarande damtävlingar i schack.

Somliga tror att män presterar bättre än kvinnor i schack men den största och bästa undersökningen tyder på skillnaden helt förklaras av skillnaden i antalet utövare, det vill säga att män och kvinnor presterar likvärdigt i schack. Jag orkar inte gräva fram undersökningen men den finns säkert kvar på nätet någonstans. Den gjordes för ett tiotal år sedan på tyska schackspelare. Tyskland har flest spelare med internationellt rankingtal.

Signaturen flirk påstod att de duktigaste tjejerna inte alls tävlar i kvinnliga tävlingar. Vilka kvinnor avses? Den enda jag kan komma på är Judit Polgar och hon har ju slutat."

Sweden United:

"Ett skäl är att det är färre professionella kvinnor som spelar schack, de får då sämre möjligheter att komma upp i toppranking i och med det.

En egen teori jag har tänkt på är att kvinnor kan ha en något sämre spatial förmåga, och det betyder att de inte kan göra lika bra ifrån sig på schack som kräver en ganska bra förståelse för hur pjäserna och bönderna ligger placerade i tre dimensioner. Om man spelar på ett schackbräde. Det som kallas positionsspel.

Men mest tror jag det handlar om att det är färre kvinnor som spelar, och även att de inte är lika 'fanatiskt' idoga som männen kan vara. Vad man sätter in får man ut, och kvinnor är inte beredda i lika stor utsträckning att dedicera sitt liv helt till schack som vissa män kan göra.

Skulle tro att det är förklaringen till stor del."

jenlov:

"Frågeställningen i TS är delvis felaktig, visst finns det vissa tävlingar bara för damer, sannolikt för att öka antalet kvinnliga spelare. Men någon herrklass finns inte, det finns ingen regel som hindrar att en kvinna brädar Magnus Carlsen från världsmästartiteln. I de flesta tävlingar, på alla nivåer, från elitnivå till nybörjarnivå, spelar både kvinnor och män, män är dock kraftigt dominerande på alla nivåer. Exempelvis har Pia Cramling deltagit i högsta klassen i SM vid väldigt många tillfällen. Hon har visserligen aldrig vunnit, men väl placerat sig högt."

***

I nämnda DN-artikel framkommer att endast "en eller två procent av schacktävlingar är damtävlingar, de allra flesta är i öppen klass där alla får delta oavsett kön." Det verkar alltså som att schack är könsneutralt i stor utsträckning, sett till hur det utövas.

Dock. Så vitt jag kan se finns ingen av världens topp 20 schack-kvinnor bland topp 20 schackspelare. (Källa, världsranking enligt Sveriges Schackförbund.) Kollar vi på bästa schackspelare genom alla tider är mansdominansen så vitt jag kan se total, och detta gäller såväl 1800-tal som 1900-tal och 2000-tal; eventuella normförflyttningar synes ej ha haft genomslag på resultaten. Därutöver är den bästa schackdatorn (Stockfish) framtagen av män, vilket även gäller den mer kända schackdatorn Deep Blue.

En snabb forskningsgenomgång visar att män faktiskt är bättre än kvinnor på schack, rent empiriskt. Det finns helt enkelt bättre manliga schackspelare än vad det finns kvinnliga. Frågan är: Varför presterar män bättre?

***

Antropofagi (Kukens ondska) om Kajsa Ekis Ekmans felslut i Könets existens:

"Ekis Ekman tycker att det är dumt att translobbyn relativiserar bort kvinnan ur ekvationen. Hon står fast vid att det finns ett patriarkat som förtrycker kvinnor, och att man riskerar att glömma bort det - samt ytterligare förtrycka kvinnor - om man börjar ge kvinnors speciella rättigheter till f.d. män. Hon tycker inte att de sämsta manliga idrottarna ska få krossa i alla damsporter, eller att vi ska släppa in killar i kvinnors trygga rum. Inte minst verkar hon mena att vi behöver begreppet 'kvinna' för att kunna analysera kvinnors utsatthet samt organisera kvinnor för att motverka patriarkatets förtryck.

[...]

Ekis Ekman vänder sig mot att man relativiserar bort biologiskt kön. Samtidigt påstår hon att mäns och kvinnors hjärnor är identiska, och att inga skillnader mellan könen kan förklaras med genomsnittliga olikheter i biologin. Könsroller är helt godtyckliga för Ekman. Ett problem som hon ser med transdiskursen är att man tvingar ihop kön med genus när man säger att "pojkar som beter sig som flickor kan byta kön," och hon har en god poäng här. Givetvis är det sjukt könskonservativt att stänga ut alla otypiska individer från ett visst kön genom att snäva åt könsrollerna och kräva perfekt alignment av kropp och beteende.

Den kula hon dock verkar vägra att bita i är att män och kvinnor i genomsnitt är olika rent psykologiskt; det finns typiska manliga respektive kvinnliga beteenden. Som vi varit inne på finns det även ett mer variabelt socialt kön, som dock inte direkt är godtyckligt men kanske i vissa fall föråldrat. Ekis Ekman borde släppa sitt agg mot 'biologisterna,' och 'biologisterna' (som säkert finns) borde släppa sin förnekelse av könsroller, och de borde mötas i att det finns biologiska skillnader mellan könen som går bortom kuk/fitta pattar/ej pattar. Hjärnor kan också vara olika - de är också en del av den fysiska verkligheten. Ekis Ekman borde släppa sin slappa dualism."

En hypotes: Män presterar bättre på schack eftersom de är bättre på schack.

(Också relaterat: Gigachad möter Gigastacy.)

***

Det finns andra teorier. Den tyska studie som nämns i Flashback-tråden är förmodligen "Why are (the best) women so good at chess? Participation rates and gender differences in intellectual domains." Abstract (min fetstil):

"A popular explanation for the small number of women at the top level of intellectually demanding activities from chess to science appeals to biological differences in the intellectual abilities of men and women. An alternative explanation is that the extreme values in a large sample are likely to be greater than those in a small one. Although the performance of the 100 best German male chess players is better than that of the 100 best German women, we show that 96 per cent of the observed difference would be expected given the much greater number of men who play chess. There is little left for biological or cultural explanations to account for. In science, where there are many more male than female participants, this statistical sampling explanation, rather than differences in intellectual ability, may also be the main reason why women are under-represented at the top end."

Tyvärr är studien paywallad vilket gör det svårt att värdera huruvida "we show" eller ej, men liknande förklaringar framhålls i många andra studier på ämnet. Den färskaste meta-studien jag hittar ("The relationship between cognitive ability and chess skill: a comprehensive meta-analysis") tar dock fasta på korrelationen mellan intelligens och schackfärdighet:

"Why are some people more skilled in complex domains than other people? Here, we conducted a meta-analysis to evaluate the relationship between cognitive ability and skill in chess. Chess skill correlated positively and significantly with fluid reasoning (Gf) ( r − = 0.24), comprehension-knowledge (Gc) ( r − = 0.22), short-term memory (Gsm) ( r − = 0.25), and processing speed (Gs) ( r − = 0.24); the meta-analytic average of the correlations was ( r − = 0.24). Moreover, the correlation between Gf and chess skill was moderated by age ( r − = 0.32 for youth samples vs. r − = 0.11 for adult samples), and skill level ( r − = 0.32 for unranked samples vs. r − = 0.14 for ranked samples). Interestingly, chess skill correlated more strongly with numerical ability ( r − = 0.35) than with verbal ability ( r − = 0.19) or visuospatial ability ( r − = 0.13). The results suggest that cognitive ability contributes meaningfully to individual differences in chess skill, particularly in young chess players and/or at lower levels of skill."

Nå, statistik bör kontextualiseras. Om jag tolkar korrelationsangivelserna rätt så korrelerar "flytande G" med schackfärdighet (0.24) ungefär lika mycket som föräldrars sociala klass korrelerar med deras barns betyg (0.22); men (avsevärt?) mycket mindre än vad IQ korrelerar med betyg (0.54). 

Sambandet mellan intelligens och schackfärdighet säger emellertid inte så mycket om könsskillnader. Vi kan anta att sambandet står sig oavsett biologiskt kön. En större mängd skickliga schackspelande män betyder inte att det finns fler män än kvinnor med högt IQ (men utesluter det inte heller). Oavsett hur många män respektive kvinnor som spelar schack så kommer intelligens och schackranking säkert samvariera.

Den tyska studien och metastudien motsäger varandra inte alls. Vilket för oss in på varför den tyska studien(s abstract) är lite fishy. Kolla:

"There is little left for biological or cultural explanations to account for."

Varför skulle det följa av att antalet elitschackspelare i världen kan förklaras med ett större antal manliga utövare? Vi förväntar oss fortfarande att schackförmågan korrelerar med intelligensen, och den tyska studien säger uttryckligen att "the extreme values in a large sample are likely to be greater than those in a small one." Om vi har fler män än kvinnor förväntar vi oss fler extrem-intelligenta män än kvinnor, och därmed fler högpresenterande schackspelare. Faktum är att studien(s abstract) implicit antar att intelligens förklarar schackframgångar; varför skulle annars en längre svans ("the extreme values") vara intressanta?

Att man utesluter "cultural factors" är också märkligt. Givet att vi inte tror att det är biologisk könsdimorfism som förklarar skillnaden i utfall, utan storlek på urval av män respektive kvinnor, så blir ju frågan varför fler män än kvinnor väljer att spela schack. Har man en skepsis mot biologisk könsdimorfism som förklaring torde man söka kulturella förklaringsfaktorer.

Låt oss klappa den tyska studien medhårs och byta fråga till "varför spelar så många fler män än kvinnor schack?" Som vi har sett har könssammansättningen av världseliten inte förändrats under århundraden av modernisering och kvinnlig frigörelse, vilket är en indikation på att kulturella / sociala förklaringar inte duger.

Låt mig även slänga in en studie på det:

"The present study examined one intellectual domain, international chess, to quantify its gender differences in achievement and to see if these have been diminishing with the societal changes. Chess is a good test domain because it is a meritocracy, it has objective performance measures, and longitudinal data of a whole population are available. Performance ratings overall and in the top 10, 50 and 100 players of each sex show large gender differences and little convergence over the past three decades, although a few females have become high achievers. The distribution of performance ratings on the January 2004 list shows a higher male mean and evidence for more male variation, just as with traits such as height."

Okej, så vi ser en högre genomsnittlig prestation samt en större variation (á la the greater male variability hypothesis). Sammanfattningsvis:

"The study examined gender differences in achievement in international chess and found that the male predominance has remained constant despite societal changes, with large gender differences in performance ratings and little convergence over the past three decades."

Jämförelse över (lång) tid är ett sätt att kontrollera för kulturella faktorer. En annan är tvärkulturella jämförelser. Denna studie bjuder på det senare (min fetstil):

"There is a persistent higher performance of men over women in chess that has been attributed to the disproportioned participation rates of men and women in this domain, but also to biological and cultural factors. This study addresses the disparity between men and women in performance at the expert chess level. Actual sex differences in chess performance were contrasted with differences estimated from the divergent participation rates of men and women chess players from twenty-four countries in the Eurasian region. There was a male advantage in chess performance throughout all countries. Sex differences in chess performance emerged for all the studied countries, with remarkable and highly variable unexplained gaps that were unrelated to the men versus women ratios. The cross-country variability about sex differences in chess performance indicates differences in geographical and cultural factors that might elicit differential participation rates, starting age, and perseverance in the domain for men and women. These differences are also likely to underlie the remarkable disparity in expert chess performance of men and women than only differential participation rates."

Som synes framhåller studien (i motsats till den tyska) att "participation rates" inte är tillräckligt för att förklara skillnaden i schackprestation. Istället är det kulturella skillnader mellan länder som man menar förklarar skillnader i "deltagandefrekvens, startålder och uthållighet inom området." Det är alltså - enligt studien - den totala mängden män respektive kvinnor som avgör, utan hur män respektive kvinnor av kulturella skäl tar sig ann schackspelandet.

Intressant resultat ur studien om förändring över tid är att män verkar jobba lite hårdare än kvinnor:

"Career patterns of players first on the list between 1985 and 1989 show that top males and females entered the list at about the same age but females tend to play fewer games and have shorter careers. In this domain at least, the male predominance is large and has remained roughly constant despite societal changes."

Vi ser alltså att män nördar ner sig avsevärt mycket mer än vad kvinnor gör. Detta går i linje med den tvärkulturella studiens slutsatser om att kulturella skillnader i "könsskillnad i grit/effort" förklarar mer än könsratio i det kvantitativa deltagandet.

***

Vilket för oss in på STEM/HEED-diskussionen. Enligt den så kallade jämställdhetsparadoxen väljer kvinnor i mer ojämställda länder oftare STEM-karriärer (könsotypiskt), medan kvinnor i mer jämställda länder oftare väljher HEED-karriärer (könstypiskt). I tidigare genomgång (länkat nyss) kommer Antropofagi fram till att evolutionspsykologiska förklaringar är mest sannolika. Låt oss kolla på länder där högst andel av STEM-anställda är kvinnor:

En reflektion är att länder med lågt kvinnligt arbetskraftsdeltagande kommer att ha mer otypiska kvinnor i arbetskraften. Det är dock inget glasklart sådant samband, vid en snabb jämförelse. Exempelvis kommer Kambodja på plats nummer 13 i världsrankingen över högst andel arbetskraftsdeltagande av kvinnor. (Enligt samma sökning kommer Sverige bara på plats 36 vilket känns skumt. Men jag kan liksom inte djupdyka hur mycket som helst i hur mycket som helst.)

De länder som enligt Chat-GPT producerar bra kvinnliga schackspelare är framförallt Ryssland, Georgien, Kina och Ukraina. Enligt internet är top tio China, Russia, India, Georgia, Ukraine, United States of America, Poland, Germany, Kazakhstan och Hungary. I alla fall USA och Georgien känner vi igen från diagrammet ovan, och lite vanliga hederliga fördomar berättar att både Ryssland, Indien, Ukraina, Kina och Ungern har hög andel kvinnor i STEM. Kazakstan har säkert ingen STEM alls och tyskarna är ju bara nazister för fan.

Så lite random sökningar plus guesstimat ger oss att samma länder som producerar hög andel kvinnor i STEM också producerar bra female chess-players.

***

Att vissa nördländer har fler nördiga kvinnor betyder inte att det är kulturella faktorer som förklarar schack-skillnaderna, eftersom genetiken såklart kan skilja sig över världen. Mina priors om detta ger dock att kulturella skillnader är mer troliga än genetiska när vi jämför länder.

Men, de kulturella skillnaderna verkar alltså - enligt det ovan redogjorda - handla om att kvinnor förväntas nedlägga ansträngning. Vi kan alltså anta att grit och effort är mer kulturellt styrt än intelligens, och att kvinnors prestation kommer vara starkare i grit/effort-hos-tjejer-uppmanande länder så långt som grit/effort räcker. Vi har fortfarande en "rätt hög" korrelation mellan intelligens och prestation i schack, och då kan the greater male variability hypothisis säkert räcka för att förklara att det saknas kvinnor bland världseliten.

Män är nördigare. De lägger ner mer ansträngning i vad de gör, troligen för att kvinnor är det väljande könet och män selekterats för att åstadkomma magnifika ting och därmed bli valda. I vissa kulturer uppmuntras nörd-kvinnor att också nörda ner sig. Men mäns större benägenhet att nörda - och mansdominansen i den smartaste percentilen av totalbefolkningen - gör att män som grupp krossar kvinnor som grupp i schack.

***

Såhär i backspegeln kan man väl konstatera att Flashback redan hade sagt allt som behövde sägas.

Disparata öar

(Bryggor.)

***

Goda nyheter för alla plast-troende: TGPGP växer riktigt snabbt! (Det älltså the Great Pacific Garbage Patch som vi pratar om.)

"[...] our results suggest that ocean plastic pollution within the GPGP is increasing exponentially and at a faster rate than in surrounding waters."

Exponentiell tillväxt... That's some Hans Rosling shiet right there.

***

Goda nyheter för homo vetenskapiens. Folk som vägrar konventionella medicinska insatser, och istället förlitar sig på alternativmedicin, dör dubbelt så ofta. Två gånger, således.

"In this cohort study of 1 901 815 patients, use of complementary medicine varied by several factors and was associated with refusal of conventional cancer treatment, and with a 2-fold greater risk of death compared with patients who had no complementary medicine use."

Nice tho att vi fortfarande upptäcker nya organ - allt är uppenbarligen inte gjort. Keep on keepin' on, vetenskapen!

***

(Relaterat: Putin erövrar världen; Pomerantsevs bok; syntetiserar allt; populationen och populasen.)

Ryssland, som tidigare förstört demokratin, har nu dock också förstört den allmänna opinionen med avseende på just medicinvetenskapen. Tydligen är ryska troll medskyldiga till den växande masskepsisen mot vaccinationer.

"Conclusions. Whereas bots that spread malware and unsolicited content disseminated antivaccine messages, Russian trolls promoted discord. Accounts masquerading as legitimate users create false equivalency, eroding public consensus on vaccination."

 ***

Ragnarök, dvs. ett climate change-relaterat massutdöende i paritet med perm/trias-klimatkrisen, är ett faktum. Snart. Let's do something, y'all.

"We explore the risk that self-reinforcing feedbacks could push the Earth System toward a planetary threshold that, if crossed, could prevent stabilization of the climate at intermediate temperature rises and cause continued warming on a “Hothouse Earth” pathway even as human emissions are reduced. Crossing the threshold would lead to a much higher global average temperature than any interglacial in the past 1.2 million years and to sea levels significantly higher than at any time in the Holocene. We examine the evidence that such a threshold might exist and where it might be. If the threshold is crossed, the resulting trajectory would likely cause serious disruptions to ecosystems, society, and economies. Collective human action is required to steer the Earth System away from a potential threshold and stabilize it in a habitable interglacial-like state. Such action entails stewardship of the entire Earth System—biosphere, climate, and societies—and could include decarbonization of the global economy, enhancement of biosphere carbon sinks, behavioral changes, technological innovations, new governance arrangements, and transformed social values."

(Och korallreven dör också, sa jag det? Liksom djuren och växterna. Polarisarna smälter snabbare än nån hade trott. Och ölen håller på att ta slut! Dags att ta den här skiten på allvar för fan.)

***

Fan, jag får nog dra tillbaka viss kritik kopplat till neandertalarnas bristande kreativitet. De visar sig att these dudes målade grottor långt innan sapiens got going:

"It has been suggested that Neandertals, as well as modern humans, may have painted caves. Hoffmann et al. used uranium-thorium dating of carbonate crusts to show that cave paintings from three different sites in Spain must be older than 64,000 years. These paintings are the oldest dated cave paintings in the world. Importantly, they predate the arrival of modern humans in Europe by at least 20,000 years, which suggests that they must be of Neandertal origin. The cave art comprises mainly red and black paintings and includes representations of various animals, linear signs, geometric shapes, hand stencils, and handprints. Thus, Neandertals possessed a much richer symbolic behavior than previously assumed."

(Relaterat: Gammal, gammal målning!)

 ***

Och på tal om det: Blandningshypotesen fortsätter sitt segertåg. Nu helt utan oss sapiens-apor.

"Neanderthals and Denisovans are extinct groups of hominins that separated from each other more than 390,000 years ago. Here we present the genome of ‘Denisova 11’, a bone fragment from Denisova Cave (Russia) and show that it comes from an individual who had a Neanderthal mother and a Denisovan father. The father, whose genome bears traces of Neanderthal ancestry, came from a population related to a later Denisovan found in the cave. The mother came from a population more closely related to Neanderthals who lived later in Europe than to an earlier Neanderthal found in Denisova Cave, suggesting that migrations of Neanderthals between eastern and western Eurasia occurred sometime after 120,000 years ago. The finding of a first-generation Neanderthal–Denisovan offspring among the small number of archaic specimens sequenced to date suggests that mixing between Late Pleistocene hominin groups was common when they met."

***

Oh, yes, det är Mosanto som dödar bina. Jävla skit.

***

Det där med jämställdhetsparadoxen är studerat. Och ja, den är. Paradoxal. (Min fetstil nedan.)

"RESULTS 

The data revealed substantial cross-country variation in gender differences in preferences. Gender differences were found to be strongly positively associated with economic development as well as gender equality. These relationships held for each preference separately as well as for a summary index of differences in all preferences jointly. Quantitatively, this summary index exhibited correlations of 0.67 (P < 0.0001) with log GDP per capita and 0.56 (P < 0.0001) with a Gender Equality Index (a joint measure of four indices of gender equality), respectively. To isolate the separate impacts of economic development and gender equality, we conducted a conditional analysis, finding a quantitatively large and statistically significant association between gender differences and log GDP per capita conditional on the Gender Equality Index, and vice versa. These findings remained robust in several validation tests, such as accounting for potential culture-specific survey response behavior, aggregation bias, and nonlinear relationships. 

CONCLUSION 

The reported evidence indicates that higher levels of economic development and gender equality favor the manifestation of gender differences in preferences across countries. Our results highlight the critical role of availability of material and social resources, as well as gender-equal access to these resources, in facilitating the independent formation and expression of gender-specific preferences."

Annan studie med snarlik slutsats här, specifikt utifrån STEM-området (min fetstil):

"Paradoxically, the sex differences in the magnitude of relative academic strengths and pursuit of STEM degrees rose with increases in national gender equality. The gap between boys’ science achievement and girls’ reading achievement relative to their mean academic performance was near universal. These sex differences in academic strengths and attitudes toward science correlated with the STEM graduation gap. A mediation analysis suggested that life-quality pressures in less gender-equal countries promote girls’ and women’s engagement with STEM subjects.

Så, detta verkar vara avgjort helt enkelt.

 ***

Ge bläckfiskar MDMA är också forskning. Och ja, de blir mer sociala de också.

***

Mer om Bajau-folket! Större mjälte m.fl. adaptioner är genetiskt bestämt, så vitt jag tolkar mumbo-jumbot ifråga. (Relaterat: Allt om Bajau-folket, ba' jao.)

***

Asså är det bara jag som tycker att replikerbarheten är helt okej hög ändå?

***

Slut.

Granska ganska Nya Sanningar, del 1/∞

Att ifrågasätta genusparadigmet är ju som nämnts numera att runka och äta glass. It's to easy, män!

För att äntligen börja oscillera tillbaka en smula mot en rimlig mellanväg (ack mellanhetens helgd!) kan det vara dags att börja ifrågasätta lite av mina Nya Sanningar.

Den sk. Jämställdhetsparadoxen är en central argumentationslinje i bilden av den könssegregerade arbetsmarknaden som en skalenlig spegling av populationens faktiska preferenser. (Se till exempel Älskling, zombieproblemet åt upp min vetenskapsfilosofi, Varje misslyckande är ett misslyckande, Vad vill jag tro, och Uppfriskande äkta känsla av ilska.)

I korthet handlar idén om Jämställdhetsparadoxen om att män och kvinnor tenderar att välja könsstereotypt, när de inte tvingas till andra typer av val. Dvs., kvinnor vill jobba i förskola och äldreomsorg, och män vill jobba i gruvor och på stålverk - i den mån någon alls vill jobba givetvis - och detta speglar djupt liggande egenskaper och evolutionsbiologiskt bestämda ÄKTA PREFERENSER.

(Jag antar att en lightversion av Jämställdhetsparadoxen skulle vara att män och kvinnor tenderar att välja könsstereotypt om de inte tvingas till annat, och att det är skit samma om dessa genomsnittliga skillnader i preferenser grundar sig i evolutionsbiologiskt förklarade genomsnittliga psykologiska (och fysiologiska) skillnader, eller om preferenserna ifråga kan förklaras med normer och förväntningar eller för den delen könsdiskriminering. Problemet då blir att förklara varför vissa yrken i t.ex. Sverige omvandlats från mansdominerade till kvinnodominerade, och vissa till icke könssegregerade, medan vissa yrken är fortsatt mans- respektive kvinnodominerade. Det blir i så fall en fråga om att normerna förändrats i vissa avseenden (plötsligt typiskt tjejigt att bli veterinär eller psykolog), eller att könsdiskrimineringen utrotats i vissa yrken men inte i andra. Min ofullkomliga förståelse av Occam's Razor ger att detta är en ganska mycket krångligare, och således mindre sannolik, förklaring.)

Men hur ligger det egentligen till? Har jag verkligen efterforskat det här, eller bara okritiskt köpt idén? Låtom oss göggla. Jag tillhör ju trots allt Samtidens Intelligentia, så jävlar vad jag kan Forska.

Okej, skiten verkar finnas tillräckligt mycket för att nämnas av SVT Nyheter. De skriver:

"Ju mer jämställt ett land är, desto lägre andel kvinnor tar examen i ämnen som naturvetenskap och teknik. Det trots att flickor presterar minst lika bra som pojkar i skolan. Forskarna kallar det jämställdhetsparadoxen.

Finland, Norge och Sverige som hör till världens mest jämställda länder har jämförelsevis låg andel kvinnor med examen inom naturvetenskap, teknologi, matematik och ingenjörskonst – så kallade STEM-ämnen. Samtidigt har länder med låg jämställdhet en relativt hög andel kvinnor inom dessa ämnen. Högst är andelen i Algeriet, Tunisien och Förenade Arabemiraten. Det visar en ny studie publicerad i Psychological science. 

– Det här är överraskande för de som tror att ojämställdhet är ett hinder för kvinnor att ta sig in på områden kopplade till STEM, säger Gijsbert Stoet, psykologiprofessor från Leeds Beckett University"

Jasså, okej, det finns rent empiriskt. Men att säga att Jämställdhetsparadoxen är ett bevis på att mäns och kvinnors djupt liggande biologiskt determinerade preferenser on avarage skiljer sig åt på ett sätt som gör att de väljer olika yrken - det rymmer ändock ett antal antaganden. Det måste finnas andra hypoteser för att förklara jämställdhetsparadoxen. Eller?

Först kommer SVT Nyheter och Gijsbert Stoet i alla fall med den gängse äkta-preferens-förklaringen:

"Gijsbert Stoet föreslår en förklaring till jämställdhetsparadoxen och den är baserad på korrelerande data, vilket inte betyder att det finns ett orsakssamband. 

Länder med hög jämställdhet är oftast välfärdsländer som erbjuder hög social trygghet för sina medborgare. Forskning visar att människor i jämställda länder känner högre tillfredsställelse i livet, jämfört med länder med låg jämställdhet. Där är oftast den sociala tryggheten också lägre.

– Eftersom en karriär inom ett STEM-ämne generellt är tryggt och bra betalt väljer kvinnor i ojämställda länder den typen av karriär, säger Gijsbert Stoet. 

[...] 

Han menar att alla typer av jobb i rika länder är relativt säkra och när bördan av ekonomiska bekymmer minskas, blir de personliga preferenserna mer tydligt utryckta. 

– Kvinnor gör val som baseras på icke-ekonomiska faktorer, säger Gijsbert Stoet."

Stoet säger här dock ingenting om vad preferenserna grundar sig i. Då Jämställdhetsparadoxen handlar om en jämförelse mellan länder, så kan den ses som tvärkulturell, och således borde normer inte spela någon roll.

(Vi kan anta att human universals förklaras av något djupare liggande än det mest flyktiga och flexibla normstratumet. Med normer menar vi nog det som är föränderligt och flexibelt. Jämför diskussionen om språk utifrån Chomskys och andras forskning. Det finns universella språklagar som alla språk i världen följer. Men det är uppenbart att ett japansk och ett engelskt barn pratar olika språk. Vi ser såldes att "språk" består av både hårdkodade strukturer i hjärnan, och en påtaglig och trivial kulturell komponent. Många fenomen bör kunna ses som analogt med denna, och vi bör förmodligen sträva efter att avlägsna oss från norm-biologi-dikotomin. Men däremot är ett avlägsnande, anser jag, samma som att bortse från mänsklig natur och mänskliga universaler för att kalla allting för normer.)

Detta verkar rimligt i ljuset av att HEED-yrken verkar vara kvinnodominerade världen över, och STEM-yrken verkar vara mansdominerade världen över. Men, samtidigt är det ju en variation i könssegregation vi vill förklara. Då blir det mäkta cirkulärt att dra in själva variationen i förklaringen. Om nu STEM-yrken har fler kvinnor i Algeriet jämfört med Sverige, så utgör ju det ett avsteg från human universals, vilket naturligtvis kan förklaras med en kulturell komponent, dvs. en variation i normer.

Visst, det är förvånande att normen-för-kvinnor-i-STEM-yrken uppträder i ett mindre jämställt land (Algeriet jämfört med Sverige), samt att en ökande jämställdhet inom ett land som Sverige inte verkar leda till en utjämning av normer - normförklararna borde förvänta sig en över tid minskande könssegregation i ett land som blir increasingly jämställt. Som nämnts ser vi att vissa yrken blir mer jämna sett till könsfördelning, andra är oförändrat könssegregerade, och ytterligare vissa svänger från mansdominerade till kvinnodominerade.

Oavsett detta bär det ändock helt klart emot att göra sig skyldig till ett som minst kvasi-cirkulärt resonemang. Igen: Vi observerar att arbetsmarknaden är mer könssegregerad i vissa länder. Vi postulerar att detta inte förklaras av normer, eftersom vi tycker att det verkar vara en human universal att kvinnor vill jobba i HEED-yrken och män i STEM-yrken. Men, det är variationen i grad av könssegregation med avseende på HEED och STEM-yrken som vi vill förklara, och således finns det en variation, och således har vi mindre än vi trodde på fötterna för att utropa human unviersal. Det är förvånande att länder som vi tycker är - uppenbart - mer jämställda, skulle ha normer som leder till mer könssegregation, men det är inte omöjligt att tänka sig.

Skulle vi då bejaka normförklaringen som en grund för variationen i utfall vad gäller yrkesval, då måste vi också äta den bittra kakan att jämställdhet ger könssegregerande normer. Den kakan känns förmodligen kontraintuitiv för många, men är inte strikt oätlig.

Kommentatorn Nina Wormbs, som får avsluta SVT Nyheter-artikeln, måste dock förklara varför manlig kodning förändras i vissa yrken men inte andra.

"Nina Wormbs, lektor i teknikhistoria vid KTH tycker att resultaten i studien visserligen är intressanta, men ännu mer intressant är forskarnas utgångspunkt. 

– Det tycks som om artikelförfattarna tänker sig att i ett mer jämställt samhälle skulle kvinnor välja utbildningar inom teknik och vetenskap i större utsträckning. Varför då? Jämställdhet innebär ju inte att vi slutar se teknik som ett manligt område som kvinnor inte identifierar sig med, säger Nina Wormbs. 

[...] 

Hon menar att den manliga dominansen inom STEM är ett resultat av manlig kodning, men också ett skäl till manlig kodning. 

– Vad författarna tycks bortse från är att kvinnor och män gör sina karriärval baserat på mycket mer än sina förmågor eller förväntad framtida lön. Könskodning av arbete ändras inte så snabbt. Föräldraförsäkring eller ökat förvärvsarbete bland kvinnor ändrar inte nödvändigtvis kvinnors uttalade intressen och försök till självförverkligande, Nina Wormbs."

Wormbs missar ju helt att faktiskt credda feminismen för allt bra jobb den gjort - det har ju skett enorma förändringar på flera håll. Vi har ju varit inne på detta tidigare, när vi tittade på

"[...] Skolverkets sammanfattande statistik över gymnasielinjer. För att få en bild av läget.

'De tre största programmen i gymnasieskolan är högskoleförberedande. Samhällsvetenskapsprogrammet (55 600 elever), naturvetenskapsprogrammet (41 300 elever) och ekonomiprogrammet (38 600 elever). Könsfördelningen är relativt jämn i de tre programmen men med något högre andel kvinnor.' (s 32.)

Det verkar som att kvinnor i något större utsträckning läser de teoretiska programmen, även NV. Ser vi istället på t.ex. Bygg- och anläggningsprogrammet, är knappt en av tio elever kvinnor (s 54-55). Samma sak gäller på Fordons- och transportprogrammet - där vi även ser att de kvinnliga elever som finns går Transport-inriktning och inte Fordons-dito (s 69). På Vård- och omsorgsprogrammet är ca 80 procent kvinnor (s 127).

Handels- och administrationsprogrammet är relativt jämnt könsfördelat (s 73), och så även Ekonomiprogrammet - där män dock tenderar att välja inriktning ekonomi, och kvinnor inriktning juridik (s 138). Det estetiska programmet har ca 2/3 kvinnor (s 144). Tittar vi på Teknikprogrammet är könsfördelningen ojämn mellan inriktningarna (s 176). Det fjärde teknikåret är mansdominerat (s 180). 

Jag upplever att 'normhypotesen' har lite svårt att förklara varför kvinnor känner sig trygga att läsa högstatusprogram som högskoleförberedande NV-programmet, men inte t.ex. Anläggning och bygg. Dessutom, varför det är tryggare med vissa inriktningar än andra inom samma program. Det är en rätt komplex karta över normer som måste ritas för att förklara alla dessa skillnader, och varför vissa är större än andra. 

Vi kan även se på arbetslivet - tydligt könssegregerat, med kvinnorna i omsorgsyrken och män i tekniska yrken. SvD: 

'De fem branscherna som har den största skillnaden i fördelningen mellan män och kvinnor, var 2001 inom byggnads- och anläggning, maskin- och motorreparation, gjutare/svetsare/plåtslagare, samt driftmaskinister. Inom dessa yrken var inte mer än en eller två procent kvinnor. Tio år senare har andelen kvinnor ökat med någon enstaka procent. 2011 toppar maskin- och motorreparatörer listan över de med minst andel anställda kvinnor. 

[...] 

Yrken med ett övertag av kvinnlig arbetskraft var 2011 sekreterare, förskollärare, sjuksköterskor och barnmorskor. Inom vård och omsorg var 86 procent kvinnor och av sekreterarna var endast fyra procent av de anställda män. En jämförelse med år 2001 visar inte någon nämnbar skillnad. Faktum är att det är samma yrken i vilka kvinnor är överrepresenterade. Inom vård och omsorg är så mycket som 90 procent kvinnor, alltså en ökning på fyra procentenheter sedan 2001.' 

Den här bilden från JämO visar lite mer översiktligt: 

 

Vissa kategorier av yrken är starkt könssegregerade, medan andra har en jämn fördelning. Här tycker jag att "normförklaringen" misslyckas med att förklara varför så är fallet. Många högstatusyrken är ju kvinnodominerade - SCB:s sammanställning visar att flest psykologer är kvinnor (sid 43), i ökande takt flest jurister (sid 38), och definitivt flest veterinärer (sid 56), för att ta några exempel. 

Om vi antar att normer varierar över världen, är det dessutom intressant att notera att de flesta av världens sjuksköterskor och barnmorskor är kvinnor (även om Men in Nursing kanske vill ändra på detta), medan väldigt få kvinnor deltar i IT- och data-aktiviteter world wide."

Det är faktiskt väldigt viktigt att förstå varför män och kvinnor väljer olika, eftersom större delen av den förklarade löne-köns-skillnaden förklaras just av ojämn könsfördelning mellan branscher, i kombination med ojämlika löner mellan dessa branscher.

***

Antropofagi kan hur som helst skita ur sig en ynklig liten hypotes för att förklara varför jämställdheten verkar ha gjort nytta i vissa branscher och yrken, men inte andra. Låtom oss anta att normhypotesen är korrekt. I så fall kan vi involvera lite go' intersektionalitet, och utbrista: Klass!

En ögonbollning av exemplen ovan tyder på att det är lågstatusyrkena som fortatt vara könssegregerade. Dvs. vårdbiträde, gruvarbetare, etc. Det är inte så att alla dessa yrken är lågbetalda per se, men det sprutar inte direkt kulturellt kapital ur öronen på dem heller.

Men, en till ögonbollning får mig att förkasta denna tanke. I så fall skulle ju alla högstatusjobb ha blivit mer jämt könsfördelade, och så är ju icke fallet (jämför veterinär med kirurg).

Så, om det nu är finfördelade-normförklaringen som är sann, så måste grunden till att vissa yrken men inte andra sett en förändrad könssammansättning, vara något annat än bara steg på klasstrappan.

***

Okej, så vad med Timbro-hypotesen?

"Nima Sanandaji [menar] att denna skenbara paradox har en enkel förklaring: Nordiska välfärdsstater håller – oavsiktligt – tillbaka kvinnor från att nå toppen. Offentliga monopol och höga skattekilar begränsar kvinnors framsteg på arbetsmarknaden. Socialförsäkringarnas utformning minskar framför allt kvinnors benägenhet att satsa på eget företagande. Samtidigt har den statliga inblandningen i val av bolagsstyrelser i Norge inte på något meningsfullt sätt främjat kvinnors karriärer."

Jamen, såklart! Det är välfärdsstatens fel.

Hm. Vi har varit inne på det här förr. Det verkar vara en ganska dålig förklaring, eftersom välfärdsstaten (eller i alla fall transfereringssystemen och barnomsorgen) verkar bidra till ett rekordhögt kvinnligt arbetskraftsdeltagande. (Dessutom luktar Timbro alltid lite ödla.) (Bakgrund: Steijer på cykelsemester; Timbro cyklar vidare; Salongsfähig version av Timbro-diss.)

Antropofagi forsätter recycla:

"[Timbros] Steijer argumenterar i Aktuellt för att föräldraförsäkringen hämmar svenska kvinnors arbetskraftsdeltagande. Detta påstående tycks närmast absurt i kombination med den faktiska statistiken. Tittar vi på OECD-länder är det endast Island som har ett högre arbetskraftsdeltagande i den kvinnliga delen av befolkningen. Endast Litauen har en mindre skillnad i arbetskraftsdeltagande mellan män och kvinnor än vad Sverige har.

Kan det då vara så att svenska kvinnors arbetskraftsdeltagande hade varit ännu högre utan föräldraförsäkringen? Att svenska kvinnor genetiskt och kulturellt är unikt arbetsamma, och att detta visar sig i statistiken hindrande socialförsäkringssystem till trots?

Låt oss då se utrikes födda kvinnor som en slags kontrollgrupp. Visst är skillnaden mellan utrikesfödda män respektive kvinnor i Sverige större än motsvarande skillnad vad gäller inrikes födda. Men, skillnaden mellan utrikesfödda män respektive kvinnor är dock lägre i Sverige än i de flesta OECD-länder. 29 av 35 medlemsstater i OECD har större skillnad i arbetskraftsdeltagande mellan utrikesfödda män respektive kvinnor, än vad Sverige har. Island är ett av de länder som ändå slår oss på fingrarna, vilket beror på att landet företrädelsevis tar emot arbetskraftsinvandrare.

Allt tyder således på att de svenska systemen lyckas rekordbra med att inkludera utrikesfödda kvinnor i arbetskraften, trots att vi har 1) jämförelsevis generösa socialförsäkringssystem; 2) en jämförelsevis lågutbildad migrantgrupp och hög andel flykting- och anhöriginvandring; samt 3) den lägsta andelen lågkvalificerade jobb i OECD, vilket försvårar arbetsmarknadsintegration av lågutbildade individer."

Okej, så Timbro-hypotesen (det är välfärdens fel) är inte vattentät. Hoo wodda funk.

*** 

Vi förkastar klass-versionen-av-norm-hypotesen; välfärdshypotesen; samt konstaterar att the original norm-hypotesen har jättemycket variation att förklara.

Jag utnämner därmed den evolutionsbiologiska/-psykologiska förklaringen till Mest Sannolik Hypotes för att att förklara den Empiriskt Verkliga Jämställdhetsparadoxen.

Denna Nya Sanning höll. För den här gången.

Vad är nästa vidlyftiga antagande jag bör Granska?

Till mainstreamporrens försvar

Nä, det är dags att äntligen ta bladet från munnen och skriva om... Porr!

Just fan. Det har jag redan gjort 99 tusen gånger tidigare: Porrkritiken; IQ-gräns för porr; porrtalverk; ändra åsikt; porrhimlen; runka loss; Porrarp; brinner i huvudet; fri sociologi anno 2018; det är fruktansvärt och jag ber alla om ursäkt; mer om porr; storasyster ser dig; civilisationskritik; blekhet, skygghet etc.; sexualkonservatismen; etcetera.

Men, nu har även DN hakat på. (Jag kommer inte palla citera själva artikeln så mycket, så läs den gärna. Den är som en dålig snopp - kort!)

Anledningen till att jag vill ta upp just den här artikeln är att den etablissemangs-belyser två aspekter som Antropofagi tidigare arbetat upp mjölksyra i fingrarna kring:

• Det verkar som att kategorin "kvinnor i porr" inte perfekt överlappar kategorin "slaveri". Med andra ord: Vi kan tycka att "fri vilja" är kompatibelt med erotikarbete. (Mer eller mindre relaterat: Klart vi ska korsbränna Alexander Bard; surrogatmödraskap och syndafallet; hjärnskador och pedofili; fri vilja och performativt perspektiv på tid; MWI och determinism; stratifierad verklighet och strukturer; rekommenderat beteende; kognition; jaget och världsjaget; medvetandet; Doktor Stråle och sedligheten; tumregler vs. heliga värden; funkissex; sexköpslagstiftning; horor och militärer; sexualliberal debattör; rationalistljus på standpoint theory.)
• Det verkar som att fetischiseringen av porren är uppenbart efterfrågestyrd, dvs. följer marknaden, dvs. speglar våra aggregerade preferenser. (Relaterat: Fri sociologi anno 2018.)

DN-artikelns övergripande budskap är att teknologin gör att kvinnor i större utsträckning kan välja sexarbete inom pornografi, eftersom mellanhänder försvinner. Kvinnor kan således arbeta för sig själva. Bli entreprenöriella egenföretagare, för att prata med högertermer, eller ta kontroll över produktionen, för att prata med vänstertermer. En mer omedelbar efterfrågesignal, och en mer demokratiserad produktion, gör att nischporren växer - så hävdar i alla fall artikeln. Vi kanske kan säga att indie och mainstream i ökande grad sammanblandas, så som skett i musikbranschen.

En intressant eftersläng i artikeln är följande:

"Inget säger att de förändringarna som skett enbart har varit av godo för kvinnor och marginaliserade grupper. Att få mer kontroll över materialet gör ofta att kvinnor behöver arbeta mer för mindre pengar. Nischade queera och feministiska produktioner tenderar att locka mindre publik och mindre pengar."

Jamen, exakt!

Anledningen till att det finns mainstreamporr är, gissningsvis, att sexuella/pornografiska preferenser - liksom allting annat - normalfördelar sig kring några genomsnittliga värden. Uppenbarligen är det så att "udda fetischer" existerar - men uppenbarligen är det också så att de är "udda" i förhållande till en normalitet. Och, som vi vet, en normalitet är bara det som statistiskt sett är vanligast.

Så det är dags att fejsa lite fäx hära. En kan vara porrpositiv, som Erika Lust, och mena på att vi ska demokratisera porren för att göra den mindre mainstream. Jag har tidigare citerat en annan DN-artikel, nämligen intervjun med Lust härförleden:

"[...] de två 'värdepelare' som mainstreamporren vilar på är enligt Erika Lust sexism och rasism. Men, och här kommer hennes poäng, porr i sig är ingetdera. Den är vad dess skapare gör den till."

Jag skrev angående detta:

Detta kan väl inte vara ett problem? Om en persons snüsk-preferens är en viss melaninhalt i huden, eller hårfärg, eller mängd lemmar, eller divergerande könsuttryck, eller ... vad som helst! 

Vi kan väl gissa att den superkapitalistiska porrbranschen försöker tillfredsställa efterfrågan. Och efterfrågan är idag inte blöta porrtidningar i skogsdungar där människor med normal-mycket kroppshår kissar varandra i munnen. Idag är efterfrågan exakt vad du eftersöker på Internetz. 

Och således blir väl utbudet exakt vad konsumenterna eftersöker på Internetz, för dummare än så är väl inte kapitalismen, hoppas jag. Om det då är Bob eller Alice [som är två fiktiva personer i denna SSC-post] som toppar googlandet, må så vara. 

Betänk det fiktiva exemplet där människan Bea vill ha ha kaukasiska män framför ögonen när hen bidrar till sin afmagring, hysteri och fånighet. Beas preferens kan med lite tur sammanfalla med människan (och tillika kaukasiska mannen) Trudves preferens att få vara framför människors ögon, när de gör just detta. Eller, i alla fall, människan och kaukas-mannen Drudves preferens att tjäna 100 kronor - vilket råkat sammanfalla med Beas betalningvilja! Eftersom Drudve varken tycker bu eller bä om att vara framför människors ögon när de pysslar med det där hemska, så är det total-nytta för alla inblandade. (Detta verkar hända i verkligheten, vilket är toppen.. Givet att alla inblandade har det bra - tur att vi har fri vilja! Mer relaterat; ännu mer.) 

Det hela är givetvis en icke-fråge, från ett icke-moralistiskt perspektiv. Kapitalismen förser gladeligen sina undersåtar med exakt den porr de önskar. (Kul skönlitterär take på den saken, från självaste Khalifen.) Lyckligt slut på denna spaning, således! Tack, kapitalismen."

Alltså: Skitbra om marknaden kan bli mer varierad, eftersom att personer med från-genomsnittet-avvikande-porr-preferenser då kan få sitt lystmäte tillsett. Samtidigt kan producenter som inte precis passar genomsnittspreferensen också få ett jobb. Som Kelly Shibari i DN:s artikel sägs säga:

"'Att göra porr handlade i början aldrig om politik. Jag försökte inte slå sönder barriärer. Jag ville bara ha kul.'

Och tjäna pengar. Hon insåg att båda delar möjliggjordes när hon arbetade på egen hand."

Men, vi kommer behöva akta oss för det där strukturella felslutet som vi ofta gör oss skyldiga till när det gäller den analoga situationen könssegregerad arbetsmarknad. Låt mig förklara:

När människors val blir mer fria, dvs. när deras preferenser får härja fritt och slipper ta hänsyn till ekonomi eller tvång, då väljer de ibland på ett sätt som diverse ideologer inte önskar sig. Jämställdhetsparadoxen innebär att mer jämställda länder har en mer könssegregerad arbetsmarknad. Ty kvinnor och män får välja friare, och väljer då i genomsnitt så som genomsnittliga kvinnor och män hade velat välja. Och kvinnor och män är - naturligtvis - inte exakt lika, i genomsnitt.

På samma sätt kommer vi förmodligen se att sk. mainstreamporr kommer frodas - det ligger ju i sakens natur! Mainstream, huvudflödet. Allt annat är så klart bifloder.

Mainstreamporr behöver inte vara exakt FuckDonalds-porr, eXXXon Mobile-porr, eller AdidASS-porr. Dvs., inte exakt storföretagsporr. Men, mainstreamporr kommer förmodligen konvergera kring ett antal genomsnittliga preferenser. Och givet vad vi tror oss veta om human nature, kommer dessa genomsnittliga preferenser förmodligen inte vara exakt vad Fi-stämplad genus-porr tycker är det hetaste.

Tydligen gillar killar unga tjejer, och tjejer äldre män. Inte helt överraskande sammanfaller forskningen härvidlag med bondförnuftet. Lika oförvånande är att

"men masturbate more, use more pornography, are more reactive to visual cues, and experience sexual desire more spontaneously. Women on the other hand, are less likely to become spontaneously sexually aroused and their sexual desire is much more reactive to their surrounding circumstances. For example, the quality of a woman's relationship with a potential sexual partner greatly affects her feelings of sexual attraction. In this way, science supports the cliché that women like to be wined and dined and men like sexy outfits."

Exakt vilka implikationer detta har på porr vet jag inte, men kan dock vara intressant att notera. Vi kan också notera att Chivers, Seto och Blanchard verkar ha världens roligaste jobb. Och vi kan konstatera att vi sannolikt kommer få se mer chimpanser i porren framöver, givet att konsumentgruppen kvinnor växer till sig ytterligare.

"Men seem to be more categorical in their sexual orientation; they are more likely to be either heterosexual or homosexual. Women, on the other hand, tend to be more flexible in their sexual orientation, less categorically heterosexual or homosexual. This is supported by studies using the Kinsey scale of sexual orientation, in which women are more likely than men to fall in the middle of the scale, while men are more likely to fall on either end. Fascinating new studies of men and women's physiological response to various sexual images adds support to this theory. Meredith Chivers, Michael Seto and Ray Blanchard measured men and women's genital response to different sexual images. While men's physiological response was for the most part oriented to either adult women or men, women responded sexually to a much broader range of images. In fact women had a (small) physiological response to images of bonobo chimps mating. Moreover, women's physical response was often at odds with their verbal descriptions. In other words, what women said they responded to did not always correspond to their actual physiological arousal."

Det verkar vidare som att minst en tredjedel, och kanske så många som över hälften, av alla kvinnor har våldtäktsfantasier:

"A recent analysis of 20 studies over the last 30 years indicates that between 31% and 57% of women have rape fantasies, and these fantasies are frequent or preferred in 9% to 17% of women. Considering that many people are ashamed to report rape fantasies, these stats are most likely lowball figures."

Kan ju förresten passa på att förekomma viss förväntad kritik genom att förkasta hypotesen "internaliserad våldtäktskultur":

"Male Rape Culture - Some have argued that women have been conditioned to buy into men's fantasies of domination. But the prevalence of rape fantasies has not changed much in recent decades, even as gender roles have."

Skitsamma dock, hur det ligger till med olika specifika preferenser. Poängen är att det är sannolikt att genomsnittskvinnan respektive genomsnittsmannen kommer att uttrycka porrpreferenser som inte är textbok genusvetenskap. En demokratisering av porren kan förstås som en marknadifiering av porren. En liberalisering, således. Och då blir det preferenserna som bestämmer utfallet, inte ideologin.

På samma sätt som den könssegregerade arbetsmarknaden felaktigt skylls på könsdiskriminering, så är min förutsägelse att mainstreamporren kommer att fortsätta tolkas som sexistisk och som uttryck för patriarkatet - i vissa kretsar.

Vi andra kommer kanske bli förvånade över att framtidens mainstreamporr är mindre olik 90-talets TV1000-mainstream-våldtäktsporr än vad vi hade önskat och/eller förväntat oss.

För att citera C to the H-O från ett helt annat sammanhang:

It's human nature, older than your family tree
Think about it man, it dates back to Adam & Eve

Social inkompetens?

Liksom korrespondensen med Tellhed verkar korrespondensen med Jalmert kapitalt misslyckas med att lyfta till nivån "vettig diskussion". Det är visserligen stressiga juletider, men det föresvävar även Antropofagi att han kanske på något sätt är jobbig eller otrevlig. Att vara jobbig eller otrevlig är i sig inget fel - det är ju sas. de andras problem om jag är jobbig - men strategin är dålig för att fåtillstånd givande dialektisk debatt.

 

Dock vill Antropofagi påstå att han/jag i alla fall anstränger sig medvetet för att vara så trevlig som möjligt. Att jag samtidigt kan uppfattas som jobbig är så klart synd, men sannolikt oundvikligt - det går ju inte att argumentera utan att vara i alla fall lite motvals.

 

Den konspirationsteoretiskt lagde kanske misstänker att just genusvetare reagerar dåligt på just sakargument. En alternativ hypotes är att just genusvetare tvingas utstå mailbombning av blandat slag från olika killar mest hela dagarna, och att det inte är deras högsta målbild att förevigt vara engagerade i att "ta debatten" med nättroll likt någon slags vid datorn fjättrad Promotheus. (Eller Andromeda... Eller Sisyfos. Fan de älskade att fjättra folk, de där jävla BDSM-grekerna.)

 

För maximal transparens kommer nu hela den ensidiga korrespondensen, så kan läsaren själv bedöma vad som tycks den mest sannolikt.

 

***

"Hej Lars,

jag läste dig citeras i dagens DN Sthlm. Jag är osäker på hur väl tidningen återgivit vad du sagt, men det dök upp några frågetecken som jag gärna skulle räta ut. Hoppas du kan hjälpa mig!

I tidningen läser jag: 

'Det som utmärker mansrörelser av typen Raw Man är att de betonar att det finns medfödda skillnader mellan män och kvinnor. [...] – Det finns sällan vetenskapliga belägg för de teorier mansrörelser brukar vilja förmedla, vilket gör mig som forskare skeptisk, säger Lars Jalmert.' 

Jag tolkar det som att du menar att det inte finns medfödda skillnader mellan män och kvinnor. Detta verkar emellertid en smula dels kontraintuitivt, och dels i motsägelse mot forskningens konsensus. T.ex. skriver Hyde 2014 att:

'Overall, based on the numerous meta-analyses reported here, there is much evidence in support of the gender similarities hypothesis. Domains in which gender differences are small (around d = 0.20) or trivial (d ≤ 0.10) include mathematics performance, verbal skills, some personality dimensions such as gregariousness and conscientiousness, reward sensitivity, the temperament dimension of negative affectivity, relational aggression, tentative speech, some aspects of sexuality (e.g., oral sex experience, attitudes about extramarital sex, attitudes about masturbation), leadership effectiveness, self-esteem, and academic self-concept.

Nonetheless, the gender similarities hypothesis acknowledges exceptions to the general rule. Exceptions to gender similarities, where differences are moderate (d = 0.50) or large (d = 0.80), include 3D mental rotation, the personality dimension of agreeableness/tender-mindedness, sensation seeking, interests in things versus people, physical aggression, some sexual behaviors (masturbation and pornography use), and attitudes about casual sex.'

Vidare noterar jag att evolutionspsykologin (t.ex. Baron-Cohen, Campbell, Lippa och Pinker) noterar att människan som art utmärks av en viss könsdimorfism och således biologiskt bestämda könsskillnader på gruppnivå.

(Jag noterar också att Charlotta Stern pekar på att genusvetenskaplig forskning kan riskera att negligera dessa skillnader, samt att det finns en svårighet hos vissa att förstå att mindre skillnader i on avarage-ingångsvärde kan få betydliga skillnader i utfall: 'minor differences between distributions can explain striking differences in outcomes'.)

En kanske perifer poäng som dock ändå hör hemma här: Vi erkänner i allmänhet otriviala skillnader mellan könen vad gäller 'fysiologiska' egenskaper - se t.ex. diskussionen om hur kvinnliga idrottare med manliga nivåer av testosteron ska få tävla, eller tänk dig vilka som i allmänhet föder barn och ofta ammar. Det synes mig implicera en närmast descartiansk dualism att tro att mentala egenskaper inte skulle kunna skilja sig åt mellan grupper på motsvarande sätt - jag tror inte att Anden och Köttet / Kroppen och Själen är av olika materia, eller att Själen är skapad av Gud medan Kroppen är ett resultat av evolutionsprocessen.

Slutligen; det verkar som att det fysiologiska och psykologiska könet bör vara i överensstämmelse för att en ska må bra. Icke-cis-personer tenderar att uppleva könsdysfori, och transpersoner löper större risk för mental ohälsa och suicid.

Så: 1) Är du felciterad? 2) Missförstår jag? Eller 3) vill du kalibrera din uppfattning? Om ej 1-3, så: 4) Hur ska jag förstå diskrepansen mellan evidensen och hur du citeras?

(Du säger/citeras förresten själv: 'Historiskt sett är idén om män i grupp generellt inte en jättebra idé, man ser ju vart det har lett. Det är inte kvinnor som krigar, säger Lars Jalmert.' Detta implicerar onekligen könsskillnader, eller missförstår jag?)

Stort tack på förhand om du kan hjälpa mig att räta ut frågetecknen kring hur du citeras i tidningen!

Vänliga hälsningar [Antropofagi]"

***

 

"Hej [Antropofagi] och tack för ditt mail med frågor! 

Både Helena Hill och jag försökte markera att en del (inte alla) mansrörelser brukar argumentera ungefär så att eftersom vi har olika biologiska kroppar så medför det att vi beter oss olika, d v s har olika medfödda skillnader i beteenden, attityder etc. Att biologiska skillnader återspeglas, medfött, i våra beteenden.

Jag har en annan uppfattning, enkelt uttryckt att vi föds i olika kroppar och att normer i mänskliga strukturer tolkar dessa olika kroppar till olika mönster. Vi gör ju en åtskillnad mellan biologiskt kön och genus, engelskans sex och gender.

Jag har bifogat en artikel jag skrev i Feministiskt Perspektiv för några år sedan som kanske klargör genusforskares 'plattform'. Du är dessutom uppenbart väl inläst på området. 

Du citerar också Janet Hyde (som jag för övrigt uppfattar som en av de bästa forskarna med kvalificerade  metaanalyser) som pratar om 'gender similarities' och gender differences och inte sex similarities etc.

Hoppas att dessa rader har rätat ut dina frågetecken och än en gång tack för ditt frågande! Den vanligast förekommande responsen till mig på artiklar av detta slag är annars (till skillnad från dig) ett totalt förnekande av genusforskningens kunskap och att jag personligen har fel, fel, fel och inte borde uttala mig eftersom alla vet att män är från Mars och kvinnor från Venus.

Vänliga hälsningar

Lars"

***

 

"Hej [Lars], tack för ett utömmande och trevligt svar. Tar mig ann din artikel med nyfiken entusiasm.

Ha en fin solig söndag!"

Senare, efter att ha läst artikeln:

"Hej igen Lars, 

väldigt intressant artikel. Jag tror dock att några av mina frågetecken kvarstår efter att jag läst. Jag måste redan här be om ursäkt om jag blir lite långrandig - jag försöker fatta mig kort, men det är ingenting som jag är särskilt bra på, ledsamt nog. Har du ändå tid och lust att läsa och svara blir jag givetvis väldigt glad! 

Jag tar en sak i taget: 

1. Du skriver i mailet att du ibland anklagas för att ha 'fel, fel, fel'' av företrädare för olika mansgrupper. Mansgrupperna ifråga har jag ingen koll på, men att ha 'fel, fel, fel' tycker jag inte en ska skämmas för. Det har jag själv ofta, och inget gör mig gladare än möjligheten att korrigera en felaktig uppfattning. Faktiskt tycker jag att kritik och falsifiering är en väsentlig aspekt av 'vetenskap', vilket för mig in på: 

2. Diskussionen kring huruvida genusvetenskap är anti[vetenskapligt] eller ej. Du skriver:  

'[...] hennes inskränkta syn på att det endast är naturvetenskaper som är vetenskaper kan man i sin tur avfärda med att det är människor som ger mening åt naturen och det är forskarkollektivet som definierar vad som är vetenskap. Det är människor som konstruerar och definierar vetenskap. Det finns ingen vetenskap som är bestämd av naturen, ingen naturlig vetenskap.' 

Jag håller så klart med om att själva begreppet 'vetenskap' kräver en definition, liksom alla begrepp - men det är sällan meningsfullt att diskutera 'by definition'. Det intressanta är - i min mening - när vi kan komma överens om en definition, och diskutera utifrån den. Exempel: Det spelar inte så stor roll om vi kallar Pluto för planet eller ej, om vi är överens om alla väsentliga egenskaper. Så även med 'vetenskap'. 

Frågan är väl då, förmodar jag, vilka väsentliga egenskaper som vi tycker att någonting ska ha för att få lov att ingå i kategorin 'vetenskap'. Jag antar att diskussionen rör just detta. En vetenskap ska, enligt vad jag ser som konsensussynen, generera falsifierbara prediktioner. [I efterhand noterar Antropofagi att det här är rätt konstigt och slarvigt formulerat, men att den välvillige läsaren ändå bör förstå andemeningen utan någon större svårighet.] Denna popperska definition har sina fördelar - en teori kan sägas bli meningsfull genom att den säger oss vilka observationer som vi bör förvänta oss. Teorin robusthet testas utifrån huruvida dessa förväntningar realiseras. Men, för att säga något om verkligheten måste teorin rent teoretiskt kunna ha fel - dvs. den ska inte likvärdigt väl förklara alla tänkbara utfall eller observationer. Detta är väl i princip vad falsifierbarhetskriteriet handlar om. 

Jag har ingen aning om vem Tanja Bergqvist är, men jag noterar att din text inte dröjer vid vilka kvaliteter som en vetenskap bör ha för att meningsfullt kunna kallas vetenskap, och inte heller dröjer sig texten vid huruvida genusvetenskapen de facto har dessa kvaliteter. Istället är min bild att du lutar dig mot en förment majoritetsuppfattning, en slags epistemisk-demokratisk tanke, där förekomsten av genusvetenskapliga institutioner och tidsskrifter tas som intäkt för att genusvetenskapen är en vetenskap. Jag håller med om att det är en viss osannolikhet förknippat med att väldigt många människor som faktiskt tänkt efter skulle kalla någonting en vetenskap om det inte också hade relevanta kvaliteter. Däremot är det inte oerhört osannolikt - exempelvis är merparten av världens innevånare religiösa, en stor del av väljarna i Sverige röstar på SD, och en stor del av all världens teoretiska fysiker tror på strängteorin. Ditt philosophical majoritarianism-argument är således att betrakta som ett ganska lättviktigt bevis. [I efterhand noterar Antropofagi att en väldigt liten andel av Sveriges befolkning röstar på Fi, och att Jalmert sannolikt inte håller med om att detta är en indikation på att Fi har fel i sin analys.] 

Intressantare för mig är: Vad är din definition av vetenskap? Varför är just dessa kriterier viktiga? Är det öht. viktigt att kalla något en 'vetenskap', om vi rent hypotetiskt antar att vi inte bryr oss om de vetenskapliga kriterierna? Lever genusvetenskapen upp till relevanta kriterier? Vilka kriterier är det kritikerna tycker att genusvetenskapen inte lever upp till, och varför - alternativt, vilka kriterier är det som du och kritikerna är oense om bör ingå i definitionen av 'vetenskap? 

3. När du kritiserar 'biologistiska felläsningar' tycker jag att du halmgubbar en smula. Du säger att det är fel att säga att 'gener har avsikten att föröka sig' eller att 'gener syftar till…', vilket jag givetvis håller med om i sak. Däremot är det väl korrekt att säga att evolutionen är en blind optimiseringsprocess som per definition leder till exakt det utfall vi ser 'nu'/när vi tittar. De DNA-molekyler som överlever och förökar sig kommer att ha överlevt och förökat sig. De som inte överlever försvinner. Att folk i allmänhet tenderar att tillskriva evolutionen en agentskap speglar kanske hur vårt språk är strukturerat, eller hur vår kognition fungerar. (Jag tänker genast på parallellen till animism, där träd och floder ges personligheter.) Det är lätt hänt att en faller in i att tala om syfte eller avsikt när en diskuterar evolution, tycker jag. Men detta kan vi väl försöka korrigera när vi orkar eller när det är viktigt, och annars ha överseende med. Hellre steel-man:a än straw-man:na argument - hellre bemöta motpartens bästa argument - mest välvilligt tolkat - tycker jag. 

Så, vad är det genusvetenskapskritikerna menar när de 'hävdar [...] att vi föds olika och att feminister inte accepterar detta'? Jo, förmodligen (som nämnda Stern-studie, förekomsten av Heterodox Academy, allsköns offentlig debatt, samt Svenska Sekretariatet för genusforsknings egna problemformulering indikerar) att genusvetenskapen uppfattas som att den förbiser biologiska könsskillnader, framförallt med avseende på vad vi kan kalla psykologiska egenskaper. Låt mig ge ett exempel: 

Den gängse genusvetenskapliga förklaringen till könssegregerade studie- och yrkesval är att olika normer och förväntningar förklarar dessa. (Ett rätt färskt fall är Una Tellheds forskning.) Däremot har denna 'normhypotes' svårt att förklara den sk. jämställdhetsparadoxen. 

Varför känner sig kvinnor trygga att läsa högstatusprogram som högskoleförberedande NV-programmet, men inte t.ex. Anläggning och bygg? Dessutom, varför det är tryggare med vissa inriktningar än andra inom samma program? Det är en rätt komplex karta över normer som måste ritas för att förklara alla dessa skillnader, och varför vissa är större än andra. (Se Skolverkets statistik.)

Vi kan även se på arbetslivet - i flera delar tydligt könssegregerat, med kvinnorna i omsorgsyrken och män i tekniska yrken (se t.ex. JämO). Vissa kategorier av yrken är starkt könssegregerade, medan andra har en jämn fördelning. Här tycker jag att "normförklaringen" misslyckas med att förklara varför så är fallet. Många högstatusyrken är ju kvinnodominerade - SCB:s sammanställning visar att flest psykologer är kvinnor (sid 43), i ökande takt flest jurister (sid 38), och definitivt flest veterinärer (sid 56), för att ta några exempel.

Så - om vi steel-man:nar kritikernas argument: Det verkar som (vilket även nämnda Hyde 2014 noterar) att det finns könsskillnader som t.ex. "interests in things versus people" som (även givet en stor överlapp mellan gruppen män och gruppen kvinnor) kan ge en betydande skillnad på aggregerad nivå just avseende studie- och yrkesval. Tillråga på allt, precis enligt de mönster vi ser i utbildnings- och yrkesval i vårt relativt jämställda Sverige. Kritikerna, och även jag själv, drar slutsatsen att bevisen pekar på att biologiska skillnader på gruppnivå förklarar könssegregationen i just detta avseende - men samtidigt är signalerna från genusvetenskapen att det är 'normförklaringen' som är den korrekta. Här noterar alltså kritikerna, och jag återigen även jag själv, en diskrepans mellan bevisläget och genusvetenskaps-konsensus; vilket dessutom får väldigt konkreta implikationer på policy.

(Vi behöver väl inte ens nämna att en statistisk utsaga om två grupper, t.ex. män och kvinnor, inte är en utsaga om någon individ - utan om sannolikheten för att en individ i respektive grupp ska ha vissa egenskaper, allt annat lika.) 

Jag blir långrandig nu märker jag, men jag tror att den allmänna uppfattningen är att genusvetenskapen överdriver sin 'likhetshypotes' - samtidigt som det finns starka bevis för icke-triviala könsskillnader, även psykologiskt, på gruppnivå.

4. Jag håller verkligen, verkligen med om att 'det är, som bekant, ganska enkelt att hitta enskilda studier som styrker det mesta.' Good call! Se upp för hen med en studie. Hyde 2014, som du också hade läst så vitt jag förstår, är ju en metastudie som pekar på skillnader. Jag antar att din betoning av distinktionen mellan gender respektive sex differences har att göra med att skillnader mellan män och kvinnor som grupp i utgångläget kan förklaras av t.ex. kultur, eller t.ex. biologi.

(En naiv uppdelning så klart, som samhällsdebatten fö. förmodligen mår dåligt av. Normer är en funktion av vår biologi - och vi har en bred biologisk potential som kan realiseras beroende på miljö. 'Samspelshypotesen' är kanske en vinnare här, så som gyllene medelvägar ofta är.)

Evolutionspsykologernas könsdimorfism, liksom könsskillnader som återfinns oavsett kulturell kontext, pekar på att vissa skillnader sannolikt är mer fixerade och förankrade i det biologiska än vissa andra skillnader. Lite som att bondekvinnor förr i tiden var starkare än dagens elitroddare - miljö! Men, männen i samma miljö var ännu starkare. Eller lite som: Alla kanske dricker, men bara vissa blir alkoholister. Arv + miljö!

5. Jag håller inte med om att Pinker och Baron-Cohen (de andra har jag ingen koll på) skulle vara någon slags charlataner. Du går inte närmare in på varför, och Haavind och Dussauge-länken verkar ha dött. Jag hittar fram till Dussauges 'Sex, lögner och evolutionens förvrängda löften: Harald Eia & Ole-Martin Ihle, Født sånn eller blitt sånn?', men den finns inte tillgänglig i fulltext. Här skulle jag gärna ta del av själva sakinnehållet, eftersom din kritik i kortformatet (av nödvändighet, gissar jag) mer är av det svepande slaget.

 

Ojdå. Som jag fruktade blev det mycket text, och många frågor också. Hoppas det inte tröttar ut dig! Vänliga hälsningar (och glad tredje advent), [Antropofagi]"

 

***

 

Givetvis verkar det troligt att en beläst herre som Jalmert har mycket bra svar på alla Antropofagis frågor - dude är ju ändå prewfessah på SU. Pga. exempelvis julestress hinner Jalmert emellertid inte besvara Antropofagis frågor innan Antropofagi två dagar senare ånyo hoppar upp på tangentbordet med alla fyra tassarna: 

"Hej igen Lars, 

jag inser att du kanske inte har tid att svara på ett så långt och omständigt mail. Kort bara, det viktigaste: Har du möjlighet att förse mig med Dussauges artiklar, som jag inte kan hitta?

Med vänlig hälsning [Antropofagi]"

***

Ack och ve. Ännu inget svar från Jalmert. Vad är det jag gör fel?

Genusvetare, katoliker, killkomiker. Alla lämnar de Antropofagis frågvisshet ostillad. Ack törsten efter svar är mig övermäktig.