Antropofagi

torsdag 27 april 2023

Din käpp i ekorrhjulet - Mordiska Mary

(Tidigare installationer.)

Det var en gång en elefant som hette Mary. Snipp, snapp, snut:


***

Det var en gång - 1916 mer precist - en man som hette Red Eldrigde. Red var inte rädd om sig alls. Han var hemlös och fick jobb på en cirkus där han första dagen på jobbet förargade en elefant till den grad att den dödade honom genom att kasta in honom i ett dryckesstånd med snabeln och sen stampa på hans huvud så att hjärnsubstansen skvätte över hela gatan.

Charlie Sparks - ägare till Sparks World Famous Shows - kände pressen från konkurrenten John Robinson och dennes Four Ring Circus and Menagerie. Robinson hade nämligen hela tolv elefanter jämfört med Sparks ringa fem. Sparks hajpade därmed järnet ur det han hade, och marknadsförde bland annat dragplåstret Mary som världens största elefant och som en kompetent hornspelare.

Horn. Inte samma sak som betar.

För att öka hajpen ytterligare ställde Sparks till med parad. Den för dagen nyanställde luffaren Eldrige fick hoppa upp på huvudattraktionens huvud och ta täten för sällskapet. Det gick sådär. Vittnet Coleman ska ha avgivit följande redogörelse:
"Där fanns vid den tiden en stor dike som löpte upp längs Center Street ... Och de hade skickat iväg dessa pojkar för att rida på elefanterna ... Det var, oh, jag vet inte nu, sju eller åtta elefanter ... och de gick ner för att vattna dem och på vägen tillbaka hade varje pojke en liten stav-liknande sak med en spjutspets eller krok i slutet ... Och när den stora gamla elefanten sträckte sig efter en vattenmelonskal, ungefär hälften av en vattenmelon som någon hade ätit och bara lämnat kvar, gav pojken [Eldridge] honom en ryck. Han drog bort honom och blåste riktigt högt, och när han gjorde det, tog han tag omkring hans midja ... och kastade honom mot sidan av dryckesståndet och slog bort hela sidan av det. Jag antar att det dödade honom, men när han slog i marken gick elefanten bara över och satte sin fot på hans huvud ... och blod och hjärnämnen och annat bara stänkte över gatan."

Sparks var emellertid en driftig affärsman. Uppenbarligen hade dragplåstret överpresterat, och publiken skulle knappast riskera sina liv genom att besöka en cirkus med en mördarelefant som centralfigur. Elefanten var tvungen att tas av daga. Men föreställningen måste, som alla vet, fortgå.

***

Finns det något sätt att skapa hajp kring sin besöksnäringsverksamhet? Vad sägs om att hänga en elefantko i en lyftkran?

Då återstår bara hur:et. Vittnet Wade Ambrose:

"De hade svårt att få kedjan runt hennes hals. Sedan kopplade de kranen till halskedjan, och när de började lyfta henne hörde jag benen och ligamenten knäckas i hennes fot. Till slut upptäckte de att hon inte hade släppts från rälsen, så de gjorde det."

tisdag 18 april 2023

Men Australien då?

(Bakgrund.)

Varför genomgick aboriginerna inte den neolitiska transitionen?

Aboriginerna, som är de ursprungliga folken i Australien, genomgick inte den neolitiska revolutionen på samma sätt som andra delar av världen. Den neolitiska revolutionen var en period av förändring i mänsklig kultur och samhälle där människor övergick från att vara jägare-samlare till jordbrukare och boskapsskötare.

Det finns flera faktorer som bidrog till att aboriginerna inte genomgick den neolitiska transitionen. En av de största faktorerna var bristen på domesticerbara växter och djur i Australien. De inhemska växterna och djuren i Australien var inte lika lämpliga för domesticering som de som fanns i andra delar av världen, vilket begränsade möjligheterna till jordbruk och boskapsskötsel.

Aboriginerna levde också i ett mycket olika klimat och terräng än människorna i andra delar av världen, vilket gjorde det svårt att utveckla en fast bosättning. Deras livsstil som jägare-samlare var anpassad till deras miljö och kunde tillgodose deras behov för mat och resurser.

Det är också viktigt att komma ihåg att den neolitiska transitionen inte var en universell händelse som inträffade samtidigt över hela världen. Det var en gradvis process som skedde på olika sätt i olika delar av världen beroende på de specifika omständigheterna.

När skedde massutdöende av megafauna i Australien, och när skedde det i resten av världen?

Massutdöendet av megafaunan i Australien inträffade för ungefär 50 000 till 40 000 år sedan, under den senaste delen av Pleistocen-epoken. Detta massutdöende påverkade stora djurarter som jättekängurur, jättekrokodiler, jättelemurer och jättelövor.

I resten av världen skedde massutdöendet av megafaunan ungefär samtidigt under den senaste delen av Pleistocen-epoken, för ungefär 50 000 till 10 000 år sedan. Massutdöendet påverkade stora djurarter som mammutar, jättebjörnar, jättehjortar och sabeltandade tigrar. Orsakerna till massutdöendet är fortfarande omdiskuterade, men faktorer som klimatförändringar, ökad mänsklig aktivitet och sjukdomar har föreslagits som möjliga faktorer.

Hur omfattande var massutdöendet av megafauna för ca 12000 år sedan, i Australien och i resten av världen?

Massutdöendet av megafauna som inträffade för ca 12 000 år sedan, var inte lika omfattande i Australien som i resten av världen. Detta beror på att Australien var isolerat från andra kontinenter och hade en relativt stabil miljö som inte påverkades av klimatförändringar på samma sätt som i andra delar av världen.

I resten av världen var massutdöendet av megafauna mycket omfattande och påverkade stora djurarter som mammutar, jättebjörnar, jättehjortar och sabeltandade tigrar. Detta massutdöende inträffade i slutet av den senaste istiden, och det föreslås att det kan ha orsakats av en kombination av faktorer som klimatförändringar, jakt och mänsklig påverkan.

Det är också viktigt att notera att massutdöendet av megafauna varierade i grad och omfattning beroende på vilken del av världen man tittar på. Till exempel var massutdöendet mindre omfattande i Afrika och Sydamerika jämfört med Europa, Asien och Nordamerika.

Men vad är "jättelövor"?

Jättelövor var stora, utdöda ödlor som levde under senare delen av den australiensiska Pleistocen-epoken. De tillhörde släktet Megalania och var en av de största kända ödlorna som någonsin har levt. Jättelövorna kunde nå upp till en längd på upp till 7 meter och en vikt på upp till 600 kg. De var kända för att vara topp-predatorer och tros ha jagat stora djur som kängurur och andra mindre däggdjur. Jättelövorna dog ut för omkring 50 000 år sedan, troligtvis i samband med massutdöendet av megafauna i Australien.

Du menar alltså "jättevaraner."

Ja, jag ber om ursäkt för missförståndet. Jättelövor är också kända som jättevaraner (Varanus priscus) och var en stor art av varaner som levde under senare delen av Pleistocen-epoken i Australien. Dessa jättelövor eller jättevaraner var kända för att vara topp-predatorer och tros ha jagat stora djur som kängurur och andra mindre däggdjur. Jättelövorna dog ut för omkring 50 000 år sedan, troligtvis i samband med massutdöendet av megafauna i Australien. Tack för att du rättade mig!

Transitioner inom kulturell evolution

(Bakgrund, genetiska flaskhalsar och neolitiska transitionen: Del 1. Del 2. Del 3. Del 4. Del 5. Del 6.

Bakgrund evolutionstransitioner: Del 0. Del 1. Del 2. Del 3.


***

Det finns tre intressanta transitioner som vi måste komma tillrätta med (Chat-GPT får sammanfatta):
Paleolitiska transitionen (ca 50 000 år sedan)

Övergången till övre paleolitikum avser perioden i mänsklighetens historia då tidiga människor gjorde betydande framsteg inom teknologi, konst och social organisation. Den dateras vanligtvis till cirka 40 000 till 50 000 år sedan och kännetecknas av uppkomsten av nya stenverktygsteknologier, utvecklingen av grottkonst och bevis på ökad social komplexitet, såsom begravningsseder och handelsnätverk. Denna övergång markerade en betydande milstolpe i mänsklig evolution och banade vägen för utvecklingen av moderna mänskliga samhällen.

Neolitiska transitionen (ca 12 000 år sedan)

Den neolitiska revolutionen var en avgörande period i mänsklighetens historia då människor övergick från att leva som jägare-samlare till att bli bofasta jordbrukare. Detta skedde under perioden mellan 10 000 till 4 000 år sedan och innebar en rad teknologiska, sociala och kulturella förändringar, inklusive utvecklingen av jordbruk, uppkomsten av bosättningar, husdjursuppfödning, och en övergång till sedentärt liv. Denna övergång möjliggjorde befolkningsökning, handel, utveckling av civilisationer och början till utvecklingen av moderna samhällen.

Axiala transitionen (ca 3 000 år sedan)

Den axiala transitionen var en period i mänsklighetens historia som innebar en förändring i människors sätt att tänka och uppfatta världen. Perioden inträffade mellan 800 till 200 f.Kr. och kännetecknades av utvecklingen av filosofiska och religiösa idéer som fokuserade på individens roll i samhället, livets meningsfullhet, rättvisa och moraliska frågor. Det var också en tid av politiska förändringar och omvälvningar, med framväxten av nya riken och imperier och uppkomsten av nya samhällsstrukturer. Den axiala transitionen anses vara en avgörande period i mänsklighetens historia då det banade vägen för den moderna civilisationens utveckling.

Kan vi förklara varför dessa transitioner händer? Kan våra förklaringar vara så bra att de också förklarar varför transitionerna inte händer vid något annat tillfälle? 

*** 

Jag skulle vilja påstå att kulturrasism är the way. Evolutionen handlar om ärftlighet, variation och urval. Människan är en genetiskt ganska homogen - icke-varierad - art. Ändå ser vi förbluffande variation i beteenden och levnadssätt, helt förklarade av kultur.

Evolution handlar alltså om ärftlighet, variation och urval. Men om variationen inte primärt är genetisk är det inte biologisk evolution vi talar om. Det är kulturell evolution.

Det speciella med människan är att vi är en kulturell art. Vi har pressat upp variationen till memetisk nivå. Vi kan ändra levnadssätt utan att förändra vår biologi.

Som tidigare anförts kan den neolitiska transitionen förmodligen förklaras genom att världens megafauna i stor utsträckning dog ut under younger dryas, den klimatchock som uppträdde för 12 900 till 11 700 år sedan. När människans primära födokälla plötsligt försvann tvangs man börja diversifiera. Detta ledde till en intelligensökning när man behövde jaga mer småvilt vilket krävde mer avancerade jaktmetoder. Det ledde också till att man oftare behövde förlita sig på jordbruk, en teknologi som redan utvecklats men som aldrig konsoliderats.

Beakta cheyennerna. Enligt David Friedmans Legal systems very diffent from ours övergav detta nordamerikanska indianfolk jordbruket när spanjorerna introducerade hästar till Amerika. Det var helt enkelt fetare att rida omkring och jaga bison än att slava i smutsen med att plocka majs.

Domesticeringen av djur och växer har skett över rätt djupa tidsrymder. Vanligen har samlar-jägarna nöjt sig med agrara födkrokar som en bisyssla, kanske då det helt enkelt är förknippat med lägre livskvalitet att leva som jordbrukare än som samlar-jägare.

När megafaunan dog ut hade man dock inget val - för att överleva younger dryas fick man hålla tillgodo med de metoder som stod tillbuds, inklusive agrar produktion av livsmedel. När jordbrukssamhället väl var etablerat skars den kulturell-evolutionära vägen tillbaka av, kanske bland annat av större barnaskaror som möjliggjordes av en stationär livsstil med fler (om än sämre och mer arbetskrävande) kalorier.

Det är ingen liten sak att överleva som samlar-jägare. Har man väl glömt bort metoderna finns ingen återvändo. Har befolkningen väl växt till en nivå att territoriet inte kan föda dem på annat sätt än det mest resurseffektiva, är det svårt att släppa plogen och försvinna ut i skogen.

Sammanfattningsvis vill jag påstå att den neolitiska transitionen låter sig förklaras på ett tillfredsställande sätt med att megafaunan dog ut i och med younger dryas. Det finns dock ett ytterligare argument som är mer abstrakt, och som den neolitiska transitionen kan ses som ett fall av.

När den genetiska variationen minskar i och med att befolkningen minskar - en genetisk flaskhals - blir den kulturella variationen en viktigare drivkraft för att förklara skillnaderna i utfall mellan individer (och grupper). Jag vill påstå att selektionsvariansen flyttas upp till en memetisk nivå, från en genetisk. Vi kan alltså förvänta oss en större kulturell utveckling när det biologiska substratet (människorna) blir mer homogent. Vi kan alltså överlag förvänta oss att genetiska flaskhalsar leder till accelererad kulturell evolution, för kulturella djur som människor.

***

Kan vi använda flaskhalsmodellen till att förklara de andra två transitionerna? Enligt en teori ledde Toba-vulkanutbrottet för 70 000 år sedan till en extremt reducerad global människopopulation. En intressant aspekt av Toba-händelsen är att forskningen entydigt visar på avskogning och minskad regnskog, vilket vi kan tänka oss drastiskt ändrade förutsättningarna för homo sapiens. Det påstås att "t]his disaster may have forced the ancestors of modern humans to adopt new cooperative strategies for survival that eventually permitted them to replace neandertals and other archaic human species" och vi kan ju notera att grazing mammals behöver grässlätter för att frodas.

Vilket för oss till eusocialitetsbegreppet. Eusocialitet verkar framförallt uppträda när mat är scarce men uppträder kompakt på vissa ställen. Nå, hur lirar det med avskogning och spridda hjordar med gräsätande djur samt megafauna? Människan post Toba behövde leva på att jaga storvilt och selekterades (kulturellt) för psykoteknologier som möjliggjorde den koordination som en sådan livsstil krävde. Därav explosionen av teknologi och kulturella hjälpmedel som grottkonst och shamanism. En forskare skriver:

"The transition from Middle to Upper Paleolithic is a major biological and cultural threshold in the construction of our common humanity. Technological and behavioral changes happened simultaneously to a major climatic cooling, which reached its acme with the Heinrich 4 event, forcing the human populations to develop new strategies for the exploitation of their environment."

Att diskutera just eusocialitetsbegreppet är intressant för att ytterligare understryka distinktionen mellan genetisk och kulturell evolution. Människan är redan selekterad för viss eusocialitet såtillvida att hon har klimakterie samt gay uncles. Detta är biologiska adaptioner som interagerar väl med den kulturella evolutionen som sådan, eftersom icke reproduktiva individer utöver funktionen som omsorgsgivare också kan ha en roll som lärare och traderare av kulturell kunskap - särskilt viktigt hos ett djur som har en onormalt lång barndom och den underliga utvecklingsperioden "tonår," skräddarsydda för att möjliggöra kulturell inlärning.

Troligen har vi pressats ihop mer och mer i eusociala grupper när vi selekterats för att bli mindre överlevnadsdugliga på individnivå men ändå för att överleva rovdjur. Så småningom har människan biologiskt selekterat in sig i ett hörn där gruppsamarbete och kulturell tradering är vår enda väg framåt. Ytterligare selektionstryck uppträder när den dignande fruktträdgården efter Toba ger vika för grässlätter med betande hjordar och megafauna, som vi måste samarbeta i grupper för att kunna nedlägga, stycka och konsumera. Med en minimal genetisk bas har vi få biologisk-evolutionära pathways ut ur vårt predikament, men vi räddas av selektionsvariansen på memetisk nivå, som tillåter att memes dör i vårt ställa, när vi lär oss att överleva. (Med varierande resultat för olika grupper, nota bene. Memetisk evolution har också biologiska offer. Även om mimesis tillåter att vi byter idéer med varandra utan att hjärnan som sådan behöver dö av.)

***

Så, människan evolverar kulturellt till storviltsjägare för 50 000 år sedan. När megafaunan dör ut evolverar vi kulturellt till jordbrukare. Vad händer vid den axiala transitionen?

För att förstå det behöver vi förstå the Broze Age Collapse och the Sea People, och det är en för stor nöt att knäcka för idag. Frågan bordläggs till kommande blogginlägg.

onsdag 5 april 2023

Mer om diktatoriellt självmord

Som sagt verkar den goda kraften bland annat genom att auktoritära system blir dåliga på att aggregera korrekt information. De blir helt enkelt mortidinala bekräftelsespeglar för Härskaren, och därmed usla prediktionsmaskiner för att agera effektivt i världspolitiken.

Låtom oss exemplifiera utifrån Svenska Dagbladets artikel:
"Som FSO-avhoppare kan han ge en unik inblick i Vladimir Putins hermetiskt tillslutna värld. Enligt Karakulov arbetar presidenten hårt – ofta går han inte till sängs förrän vid två-, tretiden på natten. Han använder varken internet eller mobiltelefon och omger sig uteslutande av människor som till synes avgudar honom.

– De kallar honom ”chefen” och dyrkar honom på alla sätt och vis, säger Karakulov om sina kollegor inom FSO.

– Han får bara information från sin innersta krets, vilket betyder att han lever i ett informationsvakuum.

Enligt Karakulov har Putin blivit märkbart mer paranoid sedan beslutet att invadera Ukraina i februari 2022. All mat inspekteras och testas av en specialgrupp. Presidenten undviker flygresor – framför allt med hänvisning till att de kan spåras – och reser i stället helst med sitt specialdesignade pansartåg.

Under resan till Kazakstan i oktober beordrade han att en bunker vid den ryska ambassaden i landet skulle utrustas med en särskild säker kommunikationslina – en förfrågan som Karakulov aldrig hade fått tidigare.

– Som jag förstår det är han helt enkelt rädd, säger han."

Det verkar sannolikt att Putin inte får så bra underlag att fatta beslut utifrån. (Att han åker i "pansartåg" är också en stark indikation på att han börjar bli riktigt wacko!)

***

Livet förnekar sig icke utan stöter ut sina cancersvulster i dödens automatiska kloak.

tisdag 4 april 2023

Den glömda diamanten

Man kan kastas mellan strukturalism och kulturrasism men egentligen handlar det bara om svårigheten att se flera olika djup samtidigt.

Jared Diamons Vete, vapen och virus var vad vi kan kalla epokgörande. Den förklarade den europeiska kolonialismen och dominansen med strukturella faktorer utifrån geografi, klimat och fauna. Collapse följde efter i samma spår och förklarade folkmord och samhällskollaps utifrån resursbas. Slutligen har vi Upheaval, där Diamond resonerar om Japans maktanspråk utifrån att man är en liten ö med stor befolkning; och USA:s extremt gynnsamma ställning i termer av råvaror och matproduktion (på mellanvästerns gamla havsbotten där elasmosaurus en gång simmade (Oceans of Kansas).

Timothy Snyders är i Den svarta jorden inne på att Hitler var stressad över USA:s ökande levnadsstandard och misslyckade koloniala experiment (som i Namibia, se Kejsarens förintelse) och därför krävde lebensraum och jordbruksmark i form av kolonier i Östeuropa. Samma strukturalistiska tankegods och med explicita referenser till Diamond om jag inte minns fel.

Diamonds teorier är så tongivande att David Deutsch i The Beginning of Infinity känner sig tvingad att gå i svaromål och peka ut mänskliga individuella agenters betydelse i historieskrivningen. Imo. den minst övertygande delen av en god bok.

I The WEIRDest People In The World skriver Joseph Henrich också in sig i kritikerledet genom att referera till Guns, germs and other factors. Poängen är i runda svängar att Ingleharts moderniseringsteori knappast kan sägas gälla, eftersom tillväxt verkar vara kompatibelt med klanvälde, korruption, etnokrati och auktoritära statsskick. Västerlandets förunderliga traditioner förklaras bättre av att katolska kyrkan rev ner ättsystemet och att kusingiftesförbud etcetera ledde till reciprocal altruism och individualism.


Henrichs take är mer övertygande än Deutschs. Det fina med kulturell evolution är dock att det är nämnda strukturella faktorer som är den kulturella evolutionens selektionstryck. Det mesta av normer och levnadssätt är ex post-rationaliseringar utifrån materialistiska faktum. Grejen är bara att vissa fitness-optimum är svårnådda, och det är rätt unikt att man hoppar till en västerländsk individualistisk strategi - motsvarande hur flygförmåga har utvecklats ett begränsat antal gånger i livets historia.

Visualization of a population evolving in a static fitness landscape

Det som kulturell-evolutionär spelteori bidrar med är att beskriva hur path dependency och interdependens påverkar den kulturella utvecklingen. Om alla i en population beter sig på ett visst sätt blir det i sig i sin tur ett selektionstryck för vidare utveckling. Ekologiska faktorer sätter ramarna för hur kulturen kan utvecklas och bestämmer "basins of attraction" för hur sannolik en given utveckling är. Men utfallet sätter (i viss mån) nya ramar.

När man snöar in på betydelsen av kultur är det dock ändå lätt att glömma de strukturella faktorerna. Faktiskt! Och här har modeniseringsteorin och Inglehart förmodligen en poäng: Excess resources tenderar att ge humanism och kapitalism och demokrati. Men, det är WEIRD kultur som gett excess resources från början, så vi har ändå en rekursiv utveckling som inte går av för hackor.

"Svårigheten att se flera olika djup samtidigt" är den (eller egentligen min) mänskliga hjärna(n)s tendens att endast hålla en boll i luften samtidigt. Så fort man fokuserar på Diamond glömmer man Henrich, och så fort man fokuserar på Henrich glömmer man Diamond. På senare tid har jag nog tyvärr glömt Diamond en hel del.

***

Och då kan vi glädjas åt att USA och därmed den fria världen har de strukturella faktorerna på sin sida. Nazi-tyskland och Japan skulle aldrig ha kunnat vinna. USA kan bara ösa på. De har så jävla bra odlingsmark i så oerhörda kvantiteter, och de har otroliga naturresurser.

Ryssland. Dåliga, dåliga Ryssland, vars ondska besegrar sig själv. Tyvärr brukar Ryssland lösa problem med att slänga in människor i dem. Som life expectancy-grafen visar om man kikar på historiska skeenden såsom världskrig och kommunism.


Så, det kommer säkert bli kaoz. Hur som helst är Ryssland totalt sett på fallrepet. Det syns också på demografin. Redan innan ryssarna anföll Ukraina föll befolkningsantalet som en sten. En random mediekälla från sent 2021:
"Rysslands befolkning krymper snabbt, uppger den ryska oberoende internettidningen The Bell. Coronapandemin uppges för närvarande vara den främsta orsaken till befolkningsminskningen.

Invånarantalet kommer att sjunka med 535 500 personer i år, nästan lika mycket som under fjolåret då de ryska invånarna blev 577 600 färre, enligt siffror som The Bell presenterar.

Befolkningsminskningen under pandemiåret 2020 var den största på 17 år, enligt tidningen. En del forskare beräknar dock att siffrorna för 2021 kommer att bli ännu mera på minus än 2020.

Den nedåtgående trenden väntas fortsätta under år 2022 – minskningen beräknas bli 533 400 personer under nästa år. Under de därpå följande åren väntas minskningen avta till cirka 250 000–300 000 per år.

I januari 2021 hade Ryssland officiellt 146,17 miljoner invånare.

Den förväntade livslängden för nyfödda år 2021 är enligt regeringen 70,2 år. År 2022 väntas den stiga till 71 år och vara 73,7 år 2024."

FOI skrev 2019 följande om Ryssland demografi:

"Befolkningen minskar och blir allt äldre. Enligt FN:s prognoser kommer befolkningen ha minskat från dagens 145 miljoner till 134 miljoner vid år 2045 samtidigt som andelen över 60 år kommer stiga från cirka 28 till 36 miljoner under samma period. Målet enligt den nationella utvecklingsstrategin att befolkningen ska öka ter sig ouppnåeligt. 2017 var medellivslängden 78 år för kvinnor och 68 år för män, vilket är i höjd med världsgenomsnittet men långt under de flesta industrialiserade länderna. Sammantaget har Ryssland en befolkningsstruktur som innebär att allt färre måste försörja allt fler. Ryssland har en positiv nettomigration, till största delen bestående av lågutbildad arbetskraft från republikerna i Centralasien, vilket bidrar till att mildra den annars negativa demografiska utvecklingen.
Kreml signalerar om reformer för att förbättra välfärdssystemet och öka befolkningens välstånd. I ett presidentdekret från 2018 fastställs en rad övergripande välfärdsmål fram till 2024, bland annat att Rysslands befolkning och den allmänna medellivslängden ska öka, fattigdomen halveras samt att pensioner och reallöner ska stiga. Dessa målsättningar är på intet sätt nya men är till större delen orealistiska."

Sedan dess har väldigt många unga män dött i Ukraina-kriget, och vi vet att Ryssland redan har ett mansunderskott till följd av allmän skörlevnad.

Tyskland ville uttryckligen ta Östeuropa för att man behövde lebensraum. Att Namibia et al aldrig blev lönsamma försökte man hantera genom projekt i det relativa närområdet. Ryssland, detta glesbefolkade land med sjunkande befolkningssiffror, har lite samma process. Man har - storleken till trots - svårt att exploatera de resurser man väl förfogar över, på grund av tidigare miljöförstöring (som sabbat 75 procent av dricksvattnet), korruption, samt bristande teknologi och infrastruktur. FOI 2019 igen:

Ryssland halkar efter inom forskning och utveckling (FoU). Enligt OECD spenderar Ryssland drygt en procent av BNP på FoU, vilket är betydligt mindre än exempelvis USA, Kina och Tyskland. Större delen av FoU bedrivs i statlig eller semistatlig regi och Ryssland har relativt få privata, innovativa företag som kan mäta sig internationellt. Bristen på en rättsstat och upphovsrättsskydd bidrar till att avskräcka entreprenörer från att starta egna företag. Otillräcklig återväxt av unga ingenjörer och forskare är också ett påtagligt problem. Den alltmer globaliserade arbetsmarknaden gör det svårare för ryska företag och universitet att locka högutbildad personal eftersom bland annat högre löner och bättre karriärmöjligheter finns utomlands, vilket leder till braindrain. Även den politiska repressionen på hemmaplan bidrar till utflödet av unga talanger.

Detta var alltså 2019, och givetvis har hjärndränaget eskalerat kraftigt i och med anfallskriget mot Ukraina. Ryssland bör vara ganska tomt på humankapital vid det här laget. USA har däremot gott om både invandrare (selekterade för motivation och humankapital) och nya driftiga generationer to come.

Visserligen har Ryssland nio procent av världens åkermark (USA har tolv), men Ukraina har avsevärt mycket mer åkermark relativt landets storlek - 56 procent av arealen, endast överträffat av Danmark (57 procent) och Bangladesh (61 procent). Ryssland vill ha kornbod. Bördig ukrainsk kornbod.

Geopolitiskt ligger USA riktigt bra till med naturliga gränser (världshaven!) och vänliga grannar. Bortsett från de mexikanska kartellerna är det toppen att ligga nära ett medelinkomstland med stor befolkning som kan hosta upp de arbetare som behövs, samt - som världens femtonde största ekonomi - också fungera som en marknad för amerikanska företag. Norrut ligger glesbefolkade, kulturellt närliggande, vänliga och naturresursrika Kanada. Inga problem därifrån.

Ryssland har å sin sida klippt de flesta band med Europa och straffat ut sig från delar av världsekonomin. Att teama upp med ett Kina som har ännu större problem med befolkningsåterväxten kan ses som ett kortsiktigt vad. Dessutom är förmodligen kineserna allt annat än solidariska med jätten i norr - snarare kommer man ta chansen att göra riktigt bra affärer, på Rysslands och ryssarnas bekostnad.

***

Poängen med det här inlägget kan ha gått förlorad på vägen. Men fuck Ryssland. Och glöm inte Diamond.