Fäpartiet

Antropofagi har i flera tidigare bloggningar utrett borgerlighetens förhållande till vetenskapen (t.ex. här, här, här, här och här). I dagarna har vattnet på min kvarn flödat ymnigare än vanligt.

Det är Folkpartiet som spazzar. Björklund har beställt en forskningsrapport för att ge stöd för hans skolpolitik. När rapporten istället förkastar Jannes idéer, så förkastar Janne rapporten. Och hänvisar istället till djupt inaktuell forskning från 1935. Som typ inte ens säger det Janne säger att den säger. Jag har sällan skrattat så hjärtligt som när jag läste det här. Slutcitatet från professor Christina Clifford är mycket talande:

"Man tappar nästan lite sugen som forskare. Politiker är fullständigt immuna, de har sin ståndpunkt och det spelar ingen roll vad forskningen säger. Det är banne mig ingen idé att beforska det här, för politikerna struntar ändå i det. Betyg är någon slags ideologisk fråga."

No shit, Sherlock.

Nästa spasm sker inne i själva borgarkroppen. Björklund får nu mothugg av en partikamrat, den här gången angående Fp:s nyliga pseudorasistiska utspel. (Axiom: Borgerliga partier som närmar sig 4-procents-spärren kommer alltid desperat ta till brunfärgad populism.) Dagens Arena göttar sig i Björklund stora löjlighet, men Antropofagi fascineras främst av Frida Johansson Metsos sköna sågning och myckna skärpa. (Frågan är vad frågan är – varför hon inte är partiledare i FP, eller varför hon över huvudtaget är med i FP? Den senare frågan kanske besvaras med att borgarna är bra på arbetsmarknadspolitiska åtgärder för överklassen.) Kolla det här klippet från ca 07:50.

Jag har tidigare modellerat lite slarvigt kring hur jag tror att partierna kommer röra sig på skalan vänster-höger/progressiv-konservativ, in the wake of val 2014. I modellen, som lite är en blandning av en beskrivning och en förutsägelse, klstrar jag tre av fyra borgerliga partier nära SD, dvs. synnerligen höger-konservativa. Undantaget är C, som jag låter gå mot starkt höger-progressivt.

Prediktionen tycks hittills fullkomligt korrekt. FP och KD har lanserat sina krav-paket, KD med stor framgång gentemot SD-väljarna, FP med mindre framgång – det är svårt att stå på det liberala och det konservativa benet samtidigt. C har istället gått den nyliberala vägen, och kräver nedmontering av arbetsrätt för att "lösa" "integrationsproblemen". (Ironiskt att det ursprungliga nazist-borgarpartiet tar den motsatta ståndpunkten idag, 80 år senare.)

Något säger mig att det står en mycket bitter strid inom M just nu angående precis detta – ska man blidka de konservativa rasse-moderaterna ute i kommunerna, som vill "stoppa gränserna nu" [sic], eller ska man istället satsa på en rasifierad underklass (även här) och många working poor?

Nåväl, hur det än går för moderaterna är det en njutning att se att fler och fler börjar skönja det djupt antiintellektuella i FPs dumheter.