Den ena delen av inlägget handlar om att teorier är bra så länge de ger bra prediktioner. När de inte gör det längre, behöver teorierna förfinas eller uppdateras. Case in point: Relativitetsteorin jämfört med mekaniken. Det är inget fel på mekaniken. Det är bara lite mindre fel med relativitetsteorin.
Nästa del handlar om att låta "empirin hålla handen" i det vetenskapliga framåtskridandet. Och visst, när nya observationer kommer in - nya världar öppnar sig - nya verktyg blir tillgängliga, då kan ny empiri göra en gammal teori obsolet. Utan att vara fel givet befintligt empiri at the time. Mer att vi kan förfina observationerna, så att säga. Återigen case in point: Newton vs. Einstein.
Svenska Wiki:
Så, det är en skillnad på skillnaden mellan mekanik och relativitetsteori, och mellan teorin om att male biased ASR leder till våld jämfört med att den inte leder till våld.
Den underliggande evolutionära teorin gällde att male biased ASR leder till större mating competition band män, och att detta leder till mer våld. Fel.
Den uppdaterande underliggande evolutionära teorin gör gällande att male biased ASR leder till att pair bonding blir en mer poppis mating strategy bland män, och att monogami därmed ökar. Här handlar konkurrensen mellan män om att visa på benägenhet till hög parental investement (PI). Annan konkurrens kan fö. handla om mycket annat än våld, t.ex. intelligens eller förmåga att aggregera resurser.
Detta medan female biased ASR leder till mer promiskuös mating strategy bland män i allmänhet, vilket leder till mer negativa mating strategies som att konkurrera genom våld, och hitta mates i krogmiljö. Signalera hög PI är inget som ligger för ryska män, liksom. De behöver inte ens konkurrera om kvinnorna, och de behöver inte stänga några reproduktiva dörrar genom att tillämpa monogami.
Så; den underliggande evolutionära förklaringsmodellen uppdateras. Är nu - tror jag/vi - mer korrekt. Verkar i alla fall stämma bättre med empirin. Make your beliefs pay rent in expectations.
Predikteraaaaa! Och jag ska falsifieraaaaa! Jah bless.
Har vi då gjort en resa analog med resan från mekanik till relativitetsteori? Tja... Bara i den mån mekaniken faktiskt hade fel, vilket verkar ha handlat om för teorin hyfsat marginella fenomen. "Male biased ASR leder till våld i och med ökad konkurrens mellan män"-teorin verkar dock ha varit helt fel, i sin kärna. På ett sätt som inte Newtons mekanik var, vill jag mena.
(Hm... "[T]idens förlopp, rymdens geometri, rörelsen hos kroppar i fritt fall och ljusets spridning" låter i och för sig inte direkt trivialt när jag tänker på saken. Rätt viktiga frågor. Men marginella sett till vad Newton kunde tänkas observera, dvs. marginellt med avseende på vilka låd-nivåer Newton hade tillgång till. Resan "male bised ASR=våld" till "male biased ASR≠våld" är en resa inom samma låd-nivå.)
Så, kanske är det dags att vifta med det andra klassiska exemplet på paradigmskifte. Jorden snurrar runt solen! Fan, inte ens Tycho Brahe could believe that shiet.
Saker och ting kan ju faktiskt vara helt jävla fel. Vi är ju realister.
Och vad gäller vetenskapsteoretiska familjer. Vi har ju konstaterat att empirismen är kompis med popperianismen, men att socialkonstruktivismen står lite för sig själv i sitt vansinne:
Den jordcentrerande synen på solsystemet var objektivt fel. Frågan är om Copernicus observationer, som Tycho Brahe försökte förklara med sitt Tychoniska system men som stämde bäst med en heliocentrisk världsbild, är att betrakta som en resa i olika lådnivåer. I så fall är detta paradigmskifte mer att likna vid Newton vs. Einstein. Menar vi på att Copernicus reste i samma lådnivå, så var det en resa att likna vid "male bised ASR=våld" → "male biased ASR≠våld". (Pilen indikerar här förflyttning mellan de två ståndpunkterna, inte logikens "implicerar".)
Vi kanske har att göra med en tolkningsfråga. Åter till säkra källan svenska Wikipedia:
Jag vet inte riktigt vad skillnaden i förväntade observationer är mellan, typ, MWI och strängteori. Vilka respektive lådöppningar de väntar på för sin utvärdering.
Socialkonstruktivistiska teorier skiter däremot i lådor, empiri, och hela skiten. De erkänner inte ens verkligheten som en lämplig referenspunkt. Vilket för oss in på nästa del av denna recension av föregående inlägg.
För socialkonstruktivismen har ju rätt rätt. Jag har noterat att vi möts vid vägskälet; att spelteori och sociologi är släkt, även om spelteorin gör att vi slipper en evigt jäsande degvarelse av uddlöst magkänsle-teoretiserande. (Dvs., vi behöver inte postulera "kultur", utan kan öppna lådorna och se vad vissa utfall beror på i termer av interaktion mellan individer givet de incitamentsstrukturer som individerna och deras beteende själva utgör. Se inläggen Afroamerikanska maskulinitetsnormer och Darwinian left, hobbsianska fällor och legalisering. Känns det svårt? Äh, säg bara Bourdieu och reproduktion av habitus istället då, om det känns bättre!) Att skillnaden mellan rationalister och feminister är att de senare slutar försöka, även om båda är ense om att de logiska positivisterna var naiva.
Det finns en hel del rim och reson i att notera att det är svårt med empiri, eftersom det är svårt - nay omöjligt - med teorioberoende observation. Det är även rimligt att påpeka att avsändare och intresse är relevant när vi bedömer sanningshalt, tendens, agenda och bias.
Det är bara det att det är dåligt att hoppa direkt därifrån till
Föregående inlägg argumenterade i någon mån för att vi bör se det vettiga eller nyttiga i förkastade teorier. Jag kan se det vettiga i socialkonstruktivismen, enligt ovan. Men även varför det är vettigt att förkasta, också enligt ovan.
"Allmänna relativitetsteorin är den geometriska teori om gravitation som Albert Einstein publicerade 1915 och den aktuella beskrivningen av gravitation inom den moderna fysiken. Allmänna relativitetsteorin generaliserar den speciella relativitetsteorin och Newtons gravitationslag, och ger därmed en enhetlig beskrivning av gravitation som en geometrisk egenskap hos rum och tid, eller rumtid. I synnerhet är krökningen av rumtiden direkt relaterad till energin och rörelsemängden hos den materia och strålning som är närvarande. Förhållandet specificeras av Einsteins fältekvationer, ett system av partiella differentialekvationer.
Några av den allmänna relativitetsteorins förutsägelser skiljer sig markant från den klassiska fysikens, särskilt de om tidens förlopp, rymdens geometri, rörelsen hos kroppar i fritt fall och ljusets spridning. Exempel på sådana skillnader är gravitationell tidsdilatation, gravitationslinser, gravitationell rödförskjutning av ljus och gravitationell tidsfördröjning. Den allmänna relativitetsteorins förutsägelser har bekräftats av alla hittills gjorda observationer och experiment. Även om den allmänna relativitetsteorin inte är den enda relativistiska gravitationsteorin, är det den enklaste teorin som samtidigt är förenlig med experimentella data."Men, den tredje delen i föregående inlägg handlar om att uppdatera sina beliefs när empirin talar emot. Frågan om adult sex ratio, och om huruvida male biased sex ratio ens samvarierar med våld och negativa sociala utfall, verkar i delar vara avgjord. Eller, det verkar i alla fall vara avgjort att male biased sex ratio inte uppenbart samvarierar med våld. Samband är inte tillräckligt för att belägga orsakssamband, men "inte samband" är tillräckligt för att belägga "inte orsakssamband". I runda svängar.
Så, det är en skillnad på skillnaden mellan mekanik och relativitetsteori, och mellan teorin om att male biased ASR leder till våld jämfört med att den inte leder till våld.
Den underliggande evolutionära teorin gällde att male biased ASR leder till större mating competition band män, och att detta leder till mer våld. Fel.
Den uppdaterande underliggande evolutionära teorin gör gällande att male biased ASR leder till att pair bonding blir en mer poppis mating strategy bland män, och att monogami därmed ökar. Här handlar konkurrensen mellan män om att visa på benägenhet till hög parental investement (PI). Annan konkurrens kan fö. handla om mycket annat än våld, t.ex. intelligens eller förmåga att aggregera resurser.
Detta medan female biased ASR leder till mer promiskuös mating strategy bland män i allmänhet, vilket leder till mer negativa mating strategies som att konkurrera genom våld, och hitta mates i krogmiljö. Signalera hög PI är inget som ligger för ryska män, liksom. De behöver inte ens konkurrera om kvinnorna, och de behöver inte stänga några reproduktiva dörrar genom att tillämpa monogami.
Så; den underliggande evolutionära förklaringsmodellen uppdateras. Är nu - tror jag/vi - mer korrekt. Verkar i alla fall stämma bättre med empirin. Make your beliefs pay rent in expectations.
Predikteraaaaa! Och jag ska falsifieraaaaa! Jah bless.
Har vi då gjort en resa analog med resan från mekanik till relativitetsteori? Tja... Bara i den mån mekaniken faktiskt hade fel, vilket verkar ha handlat om för teorin hyfsat marginella fenomen. "Male biased ASR leder till våld i och med ökad konkurrens mellan män"-teorin verkar dock ha varit helt fel, i sin kärna. På ett sätt som inte Newtons mekanik var, vill jag mena.
(Hm... "[T]idens förlopp, rymdens geometri, rörelsen hos kroppar i fritt fall och ljusets spridning" låter i och för sig inte direkt trivialt när jag tänker på saken. Rätt viktiga frågor. Men marginella sett till vad Newton kunde tänkas observera, dvs. marginellt med avseende på vilka låd-nivåer Newton hade tillgång till. Resan "male bised ASR=våld" till "male biased ASR≠våld" är en resa inom samma låd-nivå.)
Så, kanske är det dags att vifta med det andra klassiska exemplet på paradigmskifte. Jorden snurrar runt solen! Fan, inte ens Tycho Brahe could believe that shiet.
 |
| Tychoniskt solsystem. Stämmer med observationerna, men inte med Ockhams rakkniv. Dvs., ett jävligt ad hocigt sätt att förklara planeternas banor, när det enkla svaret hade varit heliocentrism. |
Och vad gäller vetenskapsteoretiska familjer. Vi har ju konstaterat att empirismen är kompis med popperianismen, men att socialkonstruktivismen står lite för sig själv i sitt vansinne:
"1. Traditionell vetenskapssyn. Jag citerar en deltagare V i min filosoficirkel:
'Vetenskap är ett begrepp som innebär organiserad, verifierbar kunskap. Den bygger på ett system att skaffa kunskap som kännetecknas av empiri, observationer, tester och experiment som ska kunna återupprepas.'
2. Popperiansk vetenskapssyn. Här handlar det snarare om att inte falsifiera än om att verifiera - om att upprätta konsensus/paradigm, snarare än att bevisa. Jag citerar en annan deltagare (M) i min filosoficirkel:
'Vad som är vetenskapligt sant är inget annat än den för tillfället bästa teorin, oavsett vetenskap. Även vetenskaper som studerar de allra mest trögförändrade fenomenen i universum revideras ständigt. De flesta vetenskaper/kunskaper/studies bygger modeller som man hoppas ska vara bra på att förutsäga verkligheten och passa ihop med andra modeller som visar sig vara bra.'
3. Postmodern/socialkonstruktivistisk vetenskapssyn. Vetenskap är ett maktmedel. För att tala med Haraway, angående strävan efter objektiv kunskap:
'Vision in this technological feast becomes unregulated gluttony; all seems not just mythically about the god trick of seeing everything from nowhere, but to have put the myth into ordinary practice. And like the god trick, this eye fucks the world to make techno-monsters. Zoe Sofoulis calls this the cannibal eye of masculinist extraterrestrial projects for excremental second birthing.'"Empirin håller handen på den popperianska resan. Den håller per definition inte handen på den socialkonstruktivistiska resan, eftersom empiri bara är intressant för den med en realistisk ontologi.
Den jordcentrerande synen på solsystemet var objektivt fel. Frågan är om Copernicus observationer, som Tycho Brahe försökte förklara med sitt Tychoniska system men som stämde bäst med en heliocentrisk världsbild, är att betrakta som en resa i olika lådnivåer. I så fall är detta paradigmskifte mer att likna vid Newton vs. Einstein. Menar vi på att Copernicus reste i samma lådnivå, så var det en resa att likna vid "male bised ASR=våld" → "male biased ASR≠våld". (Pilen indikerar här förflyttning mellan de två ståndpunkterna, inte logikens "implicerar".)
Vi kanske har att göra med en tolkningsfråga. Åter till säkra källan svenska Wikipedia:
"1514 ombads Copernicus av påven Leo X att undersöka anledningen till ett fel i den officiella kalendern. Det hade visat sig att den julianska kalender som Julius Caesar infört från Egypten ledde till att årstiderna förflyttade sig. Vårdagjämningen, som ursprungligen infallit den 21 mars, hade vid denna tid förflyttat sig till den 11 mars. Det berodde på att året i den julianska kalendern var 11 minuter och 14 sekunder längre än den tid ett jordvarv tar runt solen.
[...]
Påven Sixtus IV hade först bett Johannes Regiomontanus förklara vad kalenderfelet kunde bero på, men han gick bet på uppgiften. Copernicus hade tillförlitliga uppgifter från sina observationer, men de var riskabla att nyttja då de även visade att jorden cirkulerar runt solen, vilket stred mot katolska kyrkans teorier om universum och därför i stort stred mot den allmänna uppfattningen. Därför tackade Copernicus nej till uppdraget.
Grundidén till en heliocentrisk världsbild fanns uttalad redan av indiska lärde och i antiken av pythagoréerna och av Aristarchos från Samos, men hade vunnit föga gehör, då antikens auktoritet, Aristoteles, förkastade den och antog ett geocentriskt system, som matematiskt utarbetades av Hipparchos och Ptolemaios. Under hela medeltiden förblev tron på det geocentriska systemet orubbad. Den stora förtjänsten hos Copernicus var, att han klart utsade och i ett stort arbete framställde de vetenskapliga stöden för det heliocentriska systemet, som några av de gamle spekulerat om på goda men opassande? grunder. Copernicus kullkastade det geocentriska systemet, eftersom han framställde solen i stället för jorden som centrum i solsystemet. Men han fasthöll vid den gamla åskådningen att himlakropparna rör sig i cirkulära eller nära cirkulära banor omkring sitt centrum.
Hans stora arbete, som påbörjats redan 1505, gavs inte ut förrän 1543. Förut hade han dock i form av en handskrift, benämnd Commentariolus, för några utvalda framställt grundprinciperna för teorin. Denna skrift, som återfanns först 1878, väckte stort uppseende. Kardinal Schönbergutbad sig 1536 en avskrift av det stora verket för att göra det känt i Rom, och professorn i matematik i Wittenberg, Joachim Rheticus, besökte Copernicus i Frauenburg, för att studera detsamma. Det var till största delen genom Rheticus övertalning, som Copernicus kunde förmås att ge ut verket, som benämndes 'De revolutionibus orbium coelestium', och utkom i Nürnberg 1543 under ledning av Rheticus och Osiander, vilken senare på eget bevåg försåg det med ett förord, där systemet framhålls som en ännu på långt när ej bevisad hypotes.
De revolutionibus består av sex delar. Först slår Copernicus fast att jorden är ett klot. Därefter skriver han att sex planeter inklusive jorden cirkulerar runt solen i helt cirkulära banor (det vill säga inte i elliptiska banor som i verkligheten). Copernicus ansåg att planeternas cirkulerande förklarades av att de var fästa vid kristallsfärer. På denna tid var ju gravitationen ännu inte känd. Utanför planeterna menade han att det fanns en orörlig sfär med fixstjärnor."Att jämföra "male bised ASR=våld" → "male biased ASR≠våld" med paradigmskiften av solsystems-dignitet kanske är lite löjligt. Jag vill bara försöka absurdexemplifiera för att på så sätt kunna isolera vad det är för distinktion jag trevar efter. Varför en förfinad teori inte är samma sak som en falsifierad hypotes.
Jag vet inte riktigt vad skillnaden i förväntade observationer är mellan, typ, MWI och strängteori. Vilka respektive lådöppningar de väntar på för sin utvärdering.
Socialkonstruktivistiska teorier skiter däremot i lådor, empiri, och hela skiten. De erkänner inte ens verkligheten som en lämplig referenspunkt. Vilket för oss in på nästa del av denna recension av föregående inlägg.
***
För socialkonstruktivismen har ju rätt rätt. Jag har noterat att vi möts vid vägskälet; att spelteori och sociologi är släkt, även om spelteorin gör att vi slipper en evigt jäsande degvarelse av uddlöst magkänsle-teoretiserande. (Dvs., vi behöver inte postulera "kultur", utan kan öppna lådorna och se vad vissa utfall beror på i termer av interaktion mellan individer givet de incitamentsstrukturer som individerna och deras beteende själva utgör. Se inläggen Afroamerikanska maskulinitetsnormer och Darwinian left, hobbsianska fällor och legalisering. Känns det svårt? Äh, säg bara Bourdieu och reproduktion av habitus istället då, om det känns bättre!) Att skillnaden mellan rationalister och feminister är att de senare slutar försöka, även om båda är ense om att de logiska positivisterna var naiva.
Det finns en hel del rim och reson i att notera att det är svårt med empiri, eftersom det är svårt - nay omöjligt - med teorioberoende observation. Det är även rimligt att påpeka att avsändare och intresse är relevant när vi bedömer sanningshalt, tendens, agenda och bias.
Det är bara det att det är dåligt att hoppa direkt därifrån till
¡DET FINNS INGEN SANNING!
Föregående inlägg argumenterade i någon mån för att vi bör se det vettiga eller nyttiga i förkastade teorier. Jag kan se det vettiga i socialkonstruktivismen, enligt ovan. Men även varför det är vettigt att förkasta, också enligt ovan.
Släktskapen mellan argumentationslinjerna: Vad som är en vettig eller - framförallt! - nyttig teori, beror på vad den ger oss i termer av prediktioner. Matchar den våra observationer är den till viss del god.
Mekaniken gav oss ack materiell götma. Vi tackar den även om relativitetsteorin tog det vidare. Empirismen gav oss ack vetenskapliga framsteg. Vi tackar den även om popperianismen tog det vidare.
Just evolutions-övertunga förklaringar handlar - ju - om nytta. Nytta för individen, eller dens DNA-molekyl närmare bestämt. Nytta i termer av reproduktion.
Därför kan Jordan Peterson säga att Sanning är Nytta. Jag kan förstå det, om jag tolkar välvilligt. Det är inte generellt sett sant att "män våldtar". Men det är sant att du som kvinna, om du observerar en man i din närhet när du går hemåt en sen kväll i en ödslig trakt, kan göra rätt i att undvika mannen ifråga. Risk-kostnads-kalkylen gör det "sant" att "män våldtar", dvs. gör det till rätt beslut att inte ta risken att pröva hypotesen i detta lilla experiment som den kalla, karga verkligheten erbjuder dig.
Jag älskar mig själv, så jag citerar mig själv:
"Timbuktu rappar som bekant att 'generellt sett är generaliseringar praktiska.../ men generellt sett felaktiga!' Detta skulle jag kunna slösa en tanke på - men som tur är har någon redan gjort jobbet: The Scintillating But Ultimately Untrue Thought.
Ack så underbart med ny, bra blogg. Ett guldkorn (min fetstil):
'You ponder what this matter has taught you about the nature of categorization: what kind of structure does a population of entities need to exhibit in order for an efficient cognitive architecture to find it profitable to reify it as a distinct category of entity? [...]
After some thought, you conjecture that it probably has something to do with having cheap-to-detect features that correlate with more-expensive-to-detect features that are decision-relevant with respect to the agent's goals—'
Så, generaliseringar är praktiska eftersom de låter oss få veta dyrköpt kunskap genom billiga signalement. Vi ser att en form ser ut som en anfallande tiger, och vi får då veta att den är dödsfarlig (vilket aktiverar den prioriterade flyktreaktionen). Eller, vi är en ensam kvinna på natten och får se en man, så vi korsar trottoaren, laddar näven med nyckelknippa och ringer en kompis - istället för att vänta och se om mannen ifråga är av den relativt kvinnor vanliga typ som gärna begår sexualbrott. Cheap-to-detect features that correlate with more-expensive to detect features!
Men okej, 'praktiska' verkar de generellt sett vara, generaliseringarna. På vilket sätt är de då 'felaktiga', och i vilket avseende?
Tigrar är förmodligen farliga i låt oss säga 99 av 100 fall. Det känns som att generaliseringen härvidlag inte är 'felaktig' i något särdeles relevant avseende.
Män är emellertid i de allra flesta fall inte farliga. Är generaliseringen då felaktig? Tja, ja, om du ska betta pengar på om någon given man allt annat lika är en sexualförbrytare, då är din generalisering 'män är sexualbrottslingar' faktiskt felaktig. Du är mer sannolik att vinna pengar på att betta på att en given man inte är sexualförbrytare. Jag skulle våga påstå att minst 90 av 100 män inte är sexualförbrytare (givetvis beroende på hur man väljer att räkna Lars Ohly-kategorin).
Är generaliseringen i det beskrivna scenariet då 'felaktig'? Nej, inte nödvändigtvis. Om vi bryr oss om kostnaden för att betta fel - dvs. risk att bli utsatt för sexuella övergrepp - tillräckligt mycket, så är det rimligt att sejfa och anta att män på natten är sexualförbrytare.
Det är lite black swanigt sådär. Om risken är liten kan vi ändå vilja implementera kostsamma åtgärder för att minimera eller ta bort risken, givet att kostnaden för realiserad risk är tillräckligt stor. Att bli våldtagen är en stor kostnad, även om risken är väldigt liten. Kostnaden för att anta att en given man är en våldtäktsman är däremot inte jättestor i det beskrivna scenariet - lite jobbigt att byta trottoar kanske, men that's it.
Så, generaliseringen är i den meningen ej felaktig, som överlevnadsstrategi betraktad, även om den i trivial epistemologisk mening sannolikt är felaktig. (Och här får vi kanske svaret på vad Jordan Petersson menar med 'sanning' i den legendariskt havererade Sam Harris-intervjun.)
'Having cheap-to-detect features that correlate with more-expensive-to-detect features that are decision-relevant with respect to the agent's goals' är således en del av en större kalkyl, där kostnaden för generaliseringen vägs mot sannolikheten*kostnaden för att inte implementera den strategi som generaliseringen skulle vilja göra gällande. Även om sannolikheten för att generaliseringen är korrekt är låg, kan en väldigt hög potentiell kostnad göra generaliseringen rimlig.
Hur vi faktiskt agerar, dvs. hur denna kalkyl kalkyleras, är naturligtvis inte en jättemedveten process i de flesta fall. Evolutionen har bara dödat dem som har tenderar att göra en dålig sådan kalkyl, och belönat dem som har tenderat att göra en dålig sådan kalkyl. Eller, de som har tenderat att göra en dålig kalkyl har dött. Eller, definitionen av en dålig kalkyl är att man har dött. (Ni fattar. Blind alien god.)
Vi kan emellertid notera att det verkar finnas lite, vad ska vi säga, external costs förknippade med det beskrivna scenariet. Det kanske inte är så kostsamt att gå över gatan av rädsla för en främmande man. Däremot kan kalkylens tendens att välja att gå över gatan delvis vara ett resultat av en inlärningsprocess, där vi iom. någon typ av propaganda eller resonemang eller vad som helst får en lite skevare-än-nödvändigt-kalkyl. Vad vi kallar "fördomar" (mot t.ex. män/invandrare/tigrar) måste väl vara något annat än den rätta kalkylen, och således beskriva att vi åsamkar oss onödiga kostnader (t.ex flyktbeteende) som inte står i proportion till ledet 'sannolikhet-för-realiserad-risk*kostnad-för-realiserad-risk' i kalkylen.
Vi kan väl dock också notera att det som kan vara en rimlig kalkyl ensam om natten, kanske inte är en rimlig kalkyl i en anställningsintervju eller what not, och att våra ancestral environment-formade hjärnor kanske inte är hundraprocentigt bra på att göra distinktionen. Vi måste anstränga oss för att koppla om till mode 2, för att tala med Kahneman.
(Mode 1 är typ instinkter - snabba beslut - medan mode 2 är rationellt övervägande. På ett ungefär.)
Huruvida generaliseringarna själva, som klass av fenomen, är 'felaktiga', är väldigt svårt att uppskatta. Det känns som att de stora felsluten sker just när mode 1 får besluta om mode 2-problem, eller kanske för den delen även vice versa. (Gör inte explicit riskkalkylen med penna och papper medan en tiger äter på din bukvägg.)"Analogt:
Ur en popperiansk synvinkel är Sanning Nytta. Detta säger inte så mycket om verkligheten.
En realistisk ontologi är oförenligt med Sanning=Nytta, om vi med sanning menar "kartan korresponderar perfekt med verkligheten". En realistisk ontologi säger att verkligheten skiter i kartan.
Men, sanning är ju nytta, om nytta att är att generera bra prediktioner. Och den falsifierbara teori som genererar bäst prediktioner är ju mest "sann" i varje givet ögonblick.
(Men shieeet son vad jag ogillar att behöva sätta citationstecken runt "sann" eller "sanning", utom för att explicit referera till ordet som i denna mening.)
Empirismen är beroende av verktygen för observation. Således kan empirismen ge stöd för ett paradigm som senare kullkastas pga. nya observationer.
Fördelen med medicin är att den dödar oss om vi har fel. Där säger verkligheten ifrån. Det har i och för sig inte hindrat medicinvetenskapen från att åderlåta ihjäl folk i århundraden. Eller från att förlösa kvinnor med lik-bajs-smutsiga händer.
Äh, vafan. Verkligheten säger ofta ifrån. Till katolska kyrkan; till Tycho Brahe; till Copernicus. Till alla male biased ASR ger upphov till våld-förespråkare.
Det är just för att verkligheten säger ifrån som det är korrekt att "män våldtar", om du går där en mörk kväll med nyckelknippan i handen och låtsastelefonerar en påhittad, jättestark och geografiskt nära lokaliserad monster-man-kompis.
Meta-contrarianism handlar kanske delvis om att se vilken nytta som ett förkastat paradigm ändå gjorde. Att förstå värdet i restorative justice, eller att förstå att vi inte bör förvänta oss exakt samma utfall på utbildningsval bara för att Victoria Kawesa utrotar Könsrollerna. Nåt sånt.
***
Så. Eventuellt har jag nu lyckats tolka ut vad jag själv menade i föregående inlägg.
Popperiansk vetenskapssyn ger att Sanning i viss mån är Nytta, även om Verkligheten givetvis är Verkligheten.
Då historiskt relevanta paradigm gjort nytta, har de i viss mening varit Sanna.
Men, när det handlar om "male biased ASR=våld" känner jag ändå att det helt enkelt är en fråga om att ha korrekt empiri, inom en tillgänglig låda. Verkligheten verkar inte hålla med om att överskott av män ger våld. Ryssar super och slåss.
"Paradigmskiftet" i sammanhanget gäller dock den teoretiska förklaringsmodellen, så klart. Det är teorier som ska generera förutsägelser. Teorin gäller att överskott av män ger en ökad - våldsam - konkurrens. Vi förväntar oss således att "male biased ASR=våld". Men, male biased ASR är icke lika med våld! Så då är hypotesen falsifierad. Nya teorin: Male biased ASR ger monogama mating strategies samt konkurrens genom hög PI och signaler om förmåga till hög PI.
Men äh. Det är kanske ändå värt att sluta med absurdexemplifierandet, och skilja på paradigm och hypotes. Båda hypoteserna ovan förklaras inom samma paradigm; det evolutionsteoretiska, sexuell selektions-grundade paradigmet. Vårt hypotesskifte ger inte våldsamma implikationer för paradigmet.
Men, det ger en liten ögonöppnare, på samma sätt som fåglarnas fjädrar gjorde. Evolutionen är inte en tillförlitlig vägledning. Intuitiva slutsatser kan vara fel. Teoretiserandet räcker inte. Vi kan gå vilse även inom själva paradigmet.
***
För att verkligen fucka med gängse idéer om struktur, så avslutar jag med att ta reda på vad definitionen av paradigm egentligen är:
"In science and philosophy, a paradigm (/ˈpærədaɪm/) is a distinct set of concepts or thought patterns, including theories, research methods, postulates, and standards for what constitutes legitimate contributions to a field."Det här är ju mer av arten "katolicism jämfört med rationell vetenskap". Möjligen kan empirism jämfört med popperianism passera som distinkta sub-paradigm i förhållande till varandra, inom paradigmet "rationell vetenskap".
ASR-vålds-frågan ställs inom evolutions-sub-sub-paradigmet. Vad är gränserna för detta sub-sub-paradigm? Kanske just vår insikt om att vi inte på förhand kan veta vad svaren är, bara för att ramverket är evolutionsteori. Vi kan gissa fel.
Fan också. Nu känns det som att jag behöver skriva ett inlägg som tolkar det här inlägget (som tolkar det här inlägget). I evigheters evighet virvlar jag in genom Print Galleriet inom mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar