Antropofagi

fredag 17 december 2021

Spelteori (man ska aldrig förklara konst, del 2)

(Man ska aldrig förklara konst del 1.)

Anonym Internetz-rappare är inte den mest produktiva individ på vår ömma jord, men då och då händer det något:


Spelteori är en slapp dänga, sanna mina ord. Ändå, eller kanske just därför, kräver den viss förklaring. Låt oss gå igenom texten:

Gubbarna rör sig på svartvita rutor, när de står och hänger på Plattan/
Det är backgammon eller schack, Mammon har makten när de står och hänger på Plattan/
Det är Förbudstid, men det är bara musik som vi kränger på plattan/

Plattan.

Ironiskt att vissa kör fast i, inte så djupa spår/

Givetvis kan "inte så djupa spår" betyda både inte så djupa hjulspår i leran och ytliga låtar. Dubbeltydigheten lånar otvetydigt från den klassiska MVH-raden "det galnaste spåret sen PKK!" från allas vår Timbuktu.

Ortenrappare prokrastinerar för alla problem vill de skjuta på/
Det verkar bara bli flera pjäser, så det är väl inte ett schackparti utan go/

I schack blir det färre pjäser. I det asiatiska brädspelet go blir det fler.

Brädspelet go.


Du vill vara kung, men är bara ung, det blir inte samma drag, utan k/o

Man kanske vill bli kungen, men som i den klassiska The Wire-dialogen: The king stay the king. Så, man är inte kung, man är bara ung. Det blir inte samma drag (samma ös, samma liv, samma fest) utan bokstaven "k" som ju behövs för att stava "kung" av "ung." Samtidigt är det ju den regel som kallas för ko (uttalas [kå], som bokstaven "k") som gör att det inte blir samma drag i brädspelet go:
"Ko: Det är inte tillåtet att lägga en sten så att brädet blir identiskt med ett tidigare drag under samma spelares tur. Detta för att undvika upprepningar där spelarna turas om att fånga och lägga ut samma stenar, utan att gå vidare."
Kan faktiskt bara se det svartvitt [som ett schack- eller go-parti]/
Men det är inte optiskt, det är mer rent praktiskt/


Det är inte softish, det är mer en pastisch/

En pastisch är "tydligt inspirerat av en äldre stil eller av ett specifikt äldre verk," vilket måste sägas gälla alla becknare med deras kända fäbless för Scarface.

Det är inte poppis, det är mer rent kattpiss/
Det är inte loppis, men det händer på torget/
och det verkar som att alla bara tar kontanter/
Det är inte opti, det är bara Abdi/
som tar cashen i bagen och drar till banken/

Det är inte opti, alltså ej optimalt. Det är bara en person med det bland somalier vanliga namnet Abdi. Som tar cashen i bagen och drar till banken. Det ska senare visa sig att "banken" kan vara ett växlingskontor som är anslutet till hawala-systemet.

Det är inte klockish, dom spara' aji, ett lite för slarvigt drag/
och då kommer nån använda den skiten för att vända spelbrädet emot en, det är karmans lag/
Hawala-man kallar man bankprofilen [i DN:s rapportering om hawala-växlingskontoret]/
så tillkallar man Anticimex [mot ohyra...]/
Kanske haram [eftersom de är grisar, som det ska visa sig] men de fann bevisen/
Så nu är alla fan frankofiler/

Det var ju fransk polis som gav oss svenska gängbrottslingar på ett silverfat i och med att de hackade EnchroChat. Så nu är alla frankofiler ett tag.

För grisarna [poliserna] där spela fett tesuji/
bilden som brukar va jättesuddig/
blir klar när man har en grupp med två ögon/

Fransk polis kan se i de enögdas rike: De har två ögon och befogenhet att skåda EnchroChat. En grupp go-stenar som har två ögon är odödlig.

Sitter för brott de begått men de borde stå för dem/

Typisk sett håller Yasin och Dree Low och deras gelikar på att slingra sig i rätten istället för att - likt män - stå upp för sina handlingar.

Kameler genom nålsögon, det är penningtvätt [via hawala-växlingskontoret]/
men att nu blir det fängelset [tack vare EnchroChat-hackningen]/
Kan bli blött ändå [trots att det blev fängelse istället för tvätt], hård sjögång/
Sista kan bli först ändå, få försprång/

Även om svenskt rättssystem, och framförallt lagstiftning och praxis, alltid är sjukt sena på bollen - som belyses väl i bra i läsvärda boken Gangsterparadiset av Lasse Wierup - är det teoretiskt möjligt att få försprång. Det finns ingen kosmisk princip som bestämmer att svenska rättssystemet alltid ska stå handfallet inför buset.

Besviken och blek. Och musiken joseki som ger svårt örsprång/

Med "musiken joseki" avses att orten-trapp och -drill följer ett känt mönster. Det saknas originalitet. Det är helt enkelt sjukt dåligt, tråkigt och okreativt. Det är fan skit. Och det ger örsprång, det vill säga ont i öronen.

Kommunicera krypterat med små rökmoln [istället för EnchroChat eller ANOM]/
det som vi menar med vår skönsång/

Damn vilket lökigt nödrim. Klent avslut på en vers!

Refrängen måste sägas tala helt för sig själv. Det är spelteoretiskt.

***

Vers två:

Det är viss risk att man får sitta länge/
Det är visst Risk, man får sitta länge/

Om man begår brott kan man - i undantagsfall även i veka Sverige - få sitta länge i finkan. Det är visst som brädspelet Risk, där undertecknat spelat dygnslånga partier. Man får sitta länge! I en kompis källare! Med massa folköl!

Ta territorier och ba' pakta, men ma-fucka, varför tar du Kamchatka?/
Hm, backstabbad och lack, man ack stackars/
du ska få betala men utan nån maxtaxa/
krass fakta, du får traska i all aska/
när jag brandskattat Alaska/

Som torde vara känt gränsar territorierna Kamchatka och Alaska mot varandra på Risk-brädet. För att hålla Asien och få sju trupper per runda måsta man också hålla Kamchatka. För att hålla Nordamerika och få fem trupper per runda måsta man också hålla Alaska. Det har ofta skett att den som håller Asien och den som håller Nordamerika fastnar i någon form av Berings sundsk Molotov-Ribbentrop-pakt som sedan bryts när någon - vi nämner inga namn, för det som händer i källaren med folköl stannar i källaren med folköl - trots pakten ändå tar Kamchatka. Och då måste den som försökte hålla Asien såklart hämnas genom att - likt Valdemar Atterdag en gång Visby - brandskatta Alaska. I motsats till den svenska förskolan har en sådan betalning ingen maxtaxa.

Som tidigare gåtts igenom är narkotikaekonomin territoriell, vilket innebär att gängen på motsvarande sätt måste slåss om territorier.

Det är spelets regler, gör ditt drag fort/
tar nån områden kommer någon ta kort/

I Risk får man ta ett kort om man tar ett territorium. Men i narkotikaekonomin kommer narkotikaspanarna - eller i alla fall Lasse Wierup - att hålla koll på utvecklingen. Kanske genom att ta kort, alltså fotografera.

Har man spice i påsen får man spiesen på sig/

Spice är benämningen för syntetiska cannabinoider som blandats med lite skit. Det kommer antagligen ursprungligen från boken/filmen Dune, där spice dock är en i sanning psykoaktiv substans som möjliggör feta förmågor.

Spies:en man får på sig är alltså spionerna. Polisen eller Lasse Wierup.

Så först vinn och sen försvinn som Keyser Söze/

Spoiler alert! Keyser Söze verkar, ska vi tro slutet på The Usual Suspects, vara bra på att försvinna.

En territoriell kamp, fotfolk är hjälpsamt men dör som av mjältbrand/
Utan nån rättsstat där att styra upp det ... Så det måste ständigt ticka nya trupper/
Så färsk förstärkning i ditt entourage/
att de nästan har tantmustasch/
många skulle nog behöva en bamsekram/
men ändå bästa att ta och sätta in pansarglas/


För det är Mammons diktat, och nu lever gatan/
och media vaknar, och rapporterar/
sprängdegen är redan bakad, apterad och klar/
det kan smälla igen/
ser en Hobbsiansk fälla smälla igen

Självklart är de här raderna en blinkning till låten Förbudstid.

Om de åker och skjuter på Själland igen/
blir det väl ett annat ljud i skällan igen/

Det går utmärkt att läsa Diamant Salihus utmärkta Tills alla dör. Där beskrivs underhållande en viss rättegång i Danmark. Mot ett visst somalisk-svenskt gäng. Det blir ett annat ljud i skällan om man skjuter på Själland (i Danmark), för då får man långa fängelsestraff. Inte som i Sverige där man får fyra års ungdomsvård när man mördar människor med automatvapen. (Alltså, man gör det med automatvapen. Jag menar inte att människorna man mördar har automatvapen. Även om den saken inte alltid går att utesluta.)

I Danmark är det tydligen fel att döda/
så rättsapparaten har mer att göra [såtillvida att de faktiskt låser in folk]/
men blir vederbörande störd när han mördar/
är det väl en angenäm vedermöda/
Ger ... förfasen i nånna budord/
Ser bara jakten på fitnes-payoffs/
men mannen don't quit your day-job!/

Så, tematiken knyts ihop i och med att den mer trams-fyndiga förståelsen av spelteori-temat - att det handlar om att jämföra narkotikaekonomin med faktiska brädspel - möter den mer sofistikerade analysen som glimtar till. Hela idén är ju att narkotikaekonomin kan förstås spelteoretiskt, och då är Hök-Duv-spelet ett sätt att modellera hur strategier utvecklas i den kulturella evolutionen.

***

Man ska aldrig förklara konst.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar