Antropofagi

fredag 25 april 2014

Korruptionen och paradoxen

Jag har tidigare skrivit om hur Scientologerna via USA:s regering fått diktera svensk tryckfrihetsförordning – kolla här. I ett sproilans nytt P3 Dokumentär får vi höra en historia om när USA, eller egentligen amerikanska intresseorganisationer, får bestämma hur svenskt rättsväsende ska agera. Lyss åpp:


Många detaljer är riktigt skruvade med den här historien. Ministerstyre, ja, och det ska vi ju inte ha har vi bestämt. Men även snurr-dörrs-korruption när en av de poliser som jobbar med utredningen mot The Pirate Bay tar tjänstledigt under pågående utredning för att börja jobba för Warner. Ingen utredning om jäv görs. Lökigt? Eh, ja.

För den som vill se och höra mer så har lundabon Simon Klose snickrat ihop en dokumentär om saken också:


Även domaren TPB-målet är uppenbart fett jävig, vilket dock inte erkänns. Korruptionen i nationen!

Upphovsrätt är något som jag någon gång ska diskutera at length. Just nu nöjer jag mig med att citera sammanfattningen av pappret Against intellectual property som skrivits av självproklamerade libertarianen Stephan Kinsella ("IP" står för Intellectual Property):

We see, then, that a system of property rights in ’ideal objects' necessarily requires violation of other individual property rights, e.g., to use one’s own tangible property as one sees fit. Such a system requires a new homesteading rule which subverts the firstoccupier rule. IP, at least in the form of patent and copyright, cannot be justified.

It is not surprising that IP attorneys, artists, and inventors often seem to take for granted the legitimacy of IP. However, those more concerned with liberty, truth, and rights should not take for granted the institutionalized use of force used to enforce IP rights. Instead, we should reassert the primacy of individual rights over our bodies and homesteaded scarce resources.

Kort och gott: Att ta immaterialrätt för givet är väldigt absurt, och tenderar att kompromettera våra mer grundläggande rättigheter gällande materialrätt – dvs. den äganderätt som gärna vurmas. Således slår nyliberaler åter knut på sig själva, när man hävdar två motstridiga ståndpunkter, den materialrättsliga och immaterialrättsliga. Att nyliberaler älskar korruption är klarlagt. Tomtar på loftet har också iakttagits vid fler tillfällen än inte. Att man samtidigt innehar två diametralt motstridiga åsikter är ändå lite underhållande.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar