Vi tycker att Atlantis-myten sannolikt bygger på verkliga händelser, men att dessa mycket väl kan förklaras med Santorini eller Troja. Personligen skulle jag nog ändå bli lite "vad vad det jag Platon sa" om någon hittar en sjunken 12-13000 år gammal stad utanför Gibraltar. Men låt oss försöka spela förnuftiga och säga "rimlig konsensusnära förklaring" till Atlantis-myten som sådan.
YDIH? Ja, den tror vi på, delvis för att motståndarsidan verkar uppvisa slappa argument, och delvis för att det skulle vara en helt oförvånande händelse. De tekniska bevisen är i sig själva svåra att värdera för en lekman. Men vi tillåter oss att tro på en fet kataklysm för 12800 år sedan.
Utan Atlantis faller grund-tesen i Ancient Apocalypse, men mycket kringomständigheter kan härbärgeras. Det som måste förklaras utan Atlantis är den konvergenta utveckling som skedde i samband med Younger Dryas, när flera olika civilisationer uppstod simultant på olika håll i världen.
Detta låter sig dock förklaras med "flaskhals-händelser driver på den kulturella evolutionen"-argumentet, som vi också ser stöd för i samband med Toba-utbrottet för 70 000 år sedan. (Se även Kina/Europa-fallet med avseende på konvergent kulturell evolution.)
Vi kan alltså få lov att tro på YDIH-kataklysm och att en sådan ledde till drastiska åtgärder på många håll i världen - kanske högg man ut skyddsrum i Turkiet, och kanske dokumenterar Göbekli Tepes gampelare nedslagets ungefärliga datum.
Men, vi behöver inte tro på den uppenbart konstruerade delen av tesbygget, nämligen att överlevare från Atlantis spreds över världen och lärde ut civilisation till alla och envar. Myter om utifrån kommande kulturbärare kan lika gärna vara en psykologiskt typisk mytbildning, och därtill utfallet av en likartad kulturell utveckling där ett ökat kulturellt utbyte blev viktigt när människor blev "fitness-maximerare" i förhållande till den kulturella evolutionen.
Vi ser också (ypperligt redogjort för i The Fifth Sun) hur en konvergent utveckling kan försenas i tid pga. senare startpunkt och även variation i materiella/ekologiska förutsättningar à la Jared Diamond. Annars hade ju mexica-folket/aztekerna varit i fas med Europa, men det var de inte.
Ancient Apocalypse är givetvis rolig men oseriös, men för den som gillar att ha roligt och vara oseriös är det bara lite överdriven. Plocka bort Atlantis och civilisationens spridning via dess spridda överlevare, och vi har kvar en lagom konträr teori som inte är dum nog att ignorera hur jävla cool den vanliga konsensus-historieskrivningen är, men med lite extra strössel.
Generella priors: Jag tycker att Svante Pääbos forskning och stödet för blandningshypotesen är ett exempel på att arkeologi är konservativ och ofta omprövas när det dimper ner nya bevis. Samma sak gäller Marija Gimbutas stäppfolkshypotes. Jag tror även att det senaste Nobelpriset i fysik (map. Bells Teorem) kommer att bidra till en ökad acceptans för MWI, och att denna tolkning förkastats kommer visa sig ha varit ett misstag. Jag är alltså icke främmande för sk. paradigmskiften.
Läser med stor behållning om din augustprisvinnande europeiska familj. Det slår mig att - analogt med undanträngnings- kontra blandningshypotesen vad gäller neandertalarnas försvinnande - så verkar det som att jordbrukarna från Turkiet/Syrien, och för den delen indoeuropéerna/stäppfolken, tränger undan befintliga jägarsamlare. Detta alltså snarare än att det sker ngn slags 'memetisk evolution' där idéer sprids och anammas av olika människor. Så, jag tolkar din bok som att idéer och DNA-molekyler är tätare förknippade än vi kanske antar, i alla fall historiskt. Är detta ett rimligt sätt att förstå forskningen, eller gör jag mig till någon slags strawman-'migrationist' då?
Alltså: Jag tolkar det som att jordbrukarna - människorna, ersatte jägarna - människorna; snarare än att jordbruket ersatte jakten. (Exempelvis.) Sedvänjor är förknippade med folk, och folk överger inte sina sedvänjor utan vidare.
Om du har någon kommentar eller reflektion på detta skulle jag vara oändligt tacksam. Hur som helst stort tack för en fin bok!
Något svar har inte inkommit från Bois, och tiden är förmodligen mogen att ta frågeställningen vidare till andra experter med mer tid för korrespondens. Efter lite back-and-forth får jag följande svar från professor Arne Jarrick vid Centre for the Study of Cultural Evolution:
"Hej [Antropofagi]
Det här svaret fick jag från min vän och kollega, Kerstin Lidén, professor i laborativ arkeologi: 'Vi har inte tillräckligt med data för att kunna säga det ena eller det andra. Vad vi vet är att det, precis som med Neanderthalmänniskan och anatomiskt modern människa, finns belägg för genetisk blandning mellan tidiga jordbrukare och jägare/samlare. Vi vet också att jordbrukare och jägare/samlare lever parallellt på Öland i mer än 1000 år.'
Vänligen,
Arne"
Delvis en slags "vi-vet-att-vi-inte-vet"-svar, således. Indikationerna pekar dock på att det sker en genetisk blandning, men en memetisk undanträngning. Kan, men behöver inte, kombineras med folkmord. Eller vad säger danska experter?
"Hej Antropofagi,
Nu har jeg ikke læst Karins bog, men videnskaben i dag peger i retning af at jordbrug blev spredt af mennesker, som slog sig ned i jægernes territorium. Ideernes spredning var en modreaktion mod 1900-1950’ernes kulturspredningsteorier, hvor alle kulturelle skift blev beskrevet som et nyt indvandrende folk. Med de nye naturvidenskabelige metoder er vi tilbage ved de gamle indvandringsteorier. Men jeg tror sandheden findes et sted midt i mellem. Der har ikke været tale om total udslettelse af eller fortrængning af folk, men måske nærmere mindre grupper af bønder, som slog sig ned på jorde, som jægerne ikke benyttede. Måske blandede de sig herfra og udviklede sin egen særegne kultur.
MH Jeanette Varberg
Museumsinspektør / Curator"
Gyllene medelväg, således. I like it. Alltid det rimligaste sättet att avsluta en debatt på.
"In this cohort study of 1 901 815 patients, use of complementary medicine varied by several factors and was associated with refusal of conventional cancer treatment, and with a 2-fold greater risk of death compared with patients who had no complementary medicine use."
Nice tho att vi fortfarande upptäcker nya organ - allt är uppenbarligen inte gjort. Keep on keepin' on, vetenskapen!
Ryssland, som tidigare förstört demokratin, har nu dock också förstört den allmänna opinionen med avseende på just medicinvetenskapen. Tydligen är ryska troll medskyldiga till den växande masskepsisen mot vaccinationer.
"Conclusions. Whereas bots that spread malware and unsolicited content disseminated antivaccine messages, Russian trolls promoted discord. Accounts masquerading as legitimate users create false equivalency, eroding public consensus on vaccination."
***
Ragnarök, dvs. ett climate change-relaterat massutdöende i paritet med perm/trias-klimatkrisen, är ett faktum. Snart. Let's do something, y'all.
"We explore the risk that self-reinforcing feedbacks could push the Earth System toward a planetary threshold that, if crossed, could prevent stabilization of the climate at intermediate temperature rises and cause continued warming on a “Hothouse Earth” pathway even as human emissions are reduced. Crossing the threshold would lead to a much higher global average temperature than any interglacial in the past 1.2 million years and to sea levels significantly higher than at any time in the Holocene. We examine the evidence that such a threshold might exist and where it might be. If the threshold is crossed, the resulting trajectory would likely cause serious disruptions to ecosystems, society, and economies. Collective human action is required to steer the Earth System away from a potential threshold and stabilize it in a habitable interglacial-like state. Such action entails stewardship of the entire Earth System—biosphere, climate, and societies—and could include decarbonization of the global economy, enhancement of biosphere carbon sinks, behavioral changes, technological innovations, new governance arrangements, and transformed social values."
"It has been suggested that Neandertals, as well as modern humans, may have painted caves. Hoffmann et al. used uranium-thorium dating of carbonate crusts to show that cave paintings from three different sites in Spain must be older than 64,000 years. These paintings are the oldest dated cave paintings in the world. Importantly, they predate the arrival of modern humans in Europe by at least 20,000 years, which suggests that they must be of Neandertal origin. The cave art comprises mainly red and black paintings and includes representations of various animals, linear signs, geometric shapes, hand stencils, and handprints. Thus, Neandertals possessed a much richer symbolic behavior than previously assumed."
"Neanderthals and Denisovans are extinct groups of hominins that separated from each other more than 390,000 years ago. Here we present the genome of ‘Denisova 11’, a bone fragment from Denisova Cave (Russia) and show that it comes from an individual who had a Neanderthal mother and a Denisovan father. The father, whose genome bears traces of Neanderthal ancestry, came from a population related to a later Denisovan found in the cave. The mother came from a population more closely related to Neanderthals who lived later in Europe than to an earlier Neanderthal found in Denisova Cave, suggesting that migrations of Neanderthals between eastern and western Eurasia occurred sometime after 120,000 years ago. The finding of a first-generation Neanderthal–Denisovan offspring among the small number of archaic specimens sequenced to date suggests that mixing between Late Pleistocene hominin groups was common when they met."
The data revealed substantial cross-country variation in gender differences in preferences. Gender differences were found to be strongly positively associated with economic development as well as gender equality. These relationships held for each preference separately as well as for a summary index of differences in all preferences jointly. Quantitatively, this summary index exhibited correlations of 0.67 (P < 0.0001) with log GDP per capita and 0.56 (P < 0.0001) with a Gender Equality Index (a joint measure of four indices of gender equality), respectively. To isolate the separate impacts of economic development and gender equality, we conducted a conditional analysis, finding a quantitatively large and statistically significant association between gender differences and log GDP per capita conditional on the Gender Equality Index, and vice versa. These findings remained robust in several validation tests, such as accounting for potential culture-specific survey response behavior, aggregation bias, and nonlinear relationships.
CONCLUSION
The reported evidence indicates that higher levels of economic development and gender equality favor the manifestation of gender differences in preferences across countries. Our results highlight the critical role of availability of material and social resources, as well as gender-equal access to these resources, in facilitating the independent formation and expression of gender-specific preferences."
Annan studie med snarlik slutsats här, specifikt utifrån STEM-området (min fetstil):
"Paradoxically, the sex differences in the magnitude of relative academic strengths and pursuit of STEM degrees rose with increases in national gender equality. The gap between boys’ science achievement and girls’ reading achievement relative to their mean academic performance was near universal. These sex differences in academic strengths and attitudes toward science correlated with the STEM graduation gap. A mediation analysis suggested that life-quality pressures in less gender-equal countries promote girls’ and women’s engagement with STEM subjects.
Ge bläckfiskar MDMA är också forskning. Och ja, de blir mer sociala de också.
***
Mer om Bajau-folket! Större mjälte m.fl. adaptioner är genetiskt bestämt, så vitt jag tolkar mumbo-jumbot ifråga. (Relaterat: Allt om Bajau-folket, ba' jao.)
***
Asså är det bara jag som tycker att replikerbarheten är helt okej hög ändå?
Vi kan notera att Nietzsches signum, dvs. ad hominem-kritik, faktiskt slår kategorin "name-calling" på fingrarna!
SSC-Scotts egen modell av hur argumentationspyramiden egentligen ser ut är klart roligare - och klart verkligare!
Inte minst nämner Scott ad hominem-segmentet, och pekar på att social shaming förmodligen säger mer om vad folk som tillämpar ad hominem-tekniken försöker uppnå i offentlig debatt:
"Nobody expects this to convince anyone. That’s why I don’t like the term 'ad hominem', which implies that shamers are idiots who are too stupid to realize that calling someone names doesn’t refute their point. That’s not the problem. People who use this strategy know exactly what they’re doing and are often quite successful. The goal is not to convince their opponents, or even to hurt their opponent’s feelings, but to demonstrate social norms to bystanders. If you condescendingly advise people that ad hominem isn’t logically valid, you’re missing the point."
***
Antropofagi har genomfört ett 23andMe-DNA-test av typen ancestry, för att få lite koll på sitt genetiska ursprung. T.ex. kan jag konstatera att jag inte ärvt egenskapen "nysa efter man äter mörk choklad" från mina drygt 2 procent neandertalar-gener.
Bojs ger oss lite svar på tal på ancestral environment-modellen, och noterar att männsikor levt under väldigt skilda förhållande, i väldigt olika miljöer, under väldigt lång tid. "Stenålderskost" är, menar Bojs med viss rätt, en ganska korkad förenkling. Bojs talar även om hur stor del av kaloriintaget honung faktiskt varit i många olika jägar-samlar-kulturer. Inte minst berättar Bojs om det fetstora landområdet Doggerland, som sträckte sig mellan Storbrittanien och Skandinavien. Sjukt att man aldrig hört talas om den grejen!
Inte minst skildrar Bojs dock hur ett vetenskapligt paradigm utsätts för nya bevis.
I den där rationalistvärlden som Lesswrong-läsandet blivit min ingång till, talas det ständigt om Bayes teorem och om bayesiansk bevisuppdatering. Eller som Public Enemy tyvärr aldrig rappade: Bayes! How low can you go!
Men, som SSC-Scott är inne på: Det är inte så ofta det är exakt det som debatt går ut på. Att introducera varandra för nya bevis.
Inom arkeologin har debatt förts om exempelvis Stäpphypotesen. Debatten har blomstrat, trots bevisstiltje. DNA-bevisen sveper så in som en flodvåg över disciplinen, och ställer skåpet tillrätta med en liten klädsam duns.
Jo fan. Det verkar som att europa formats av tre vågor av folkvandring. Först jettade sapiens från Afrika, via Mellanöstern (blander, blander, neander!) och in i Europa för att leva som jägar-samlare. Så för 8000 år sedan kom människor från typ Syrien, med jordbruket. Så för knappt 5000 år sedan kom stäppfolk från öster (Centralasien va?) med oxdrivna (dragna?) kärror, hästar och lite ny keramik. Och indoeuropeiska språk.
Vi ser hur nya bevis (ja faktiskt en ny kategori av bevis) plötsligt mördar debatten. Vissa uppdaterar, vissa icke. Vissa skriker "migrationister", vilket verkar vara ett sätt att förknippa Stäpphypotesen med nazism, och hävdar att DNA-analyser inte har någon roll inom arkeologin. Uppenbarligen dumt i huvudet!
Men, paradigmet skiftar, gissar vi, över till ett stabilt konsensus i den riktning bevisen pekat. Himla positiv bild för vetenskapen, överhuvudtaget. På det hela taget har Oreskes rätt.
Det intressanta är dock hur jävla länge debatten pågått utan tillförsel av nya bevis! Nu tar vedersakarna av Stäpphypotesen till det sista halmstrået, social shaming. Jag håller i detta nu på med metadebatt, antar jag. (Eller iaf. en "analys" på en metanivå av debatten.) Men även innan de nya DNA-bevisen trillade in, harvade debatten på inom de röda och blåa nivåerna av SSC-Scotts pyramid. Utan att egentligen komma någon vart överhuvudtaget - ty det var nya bevis som krävdes.
Vi kan se glatt på det hela, och anta att många frågetecken som vi bråkar över och brottas med, kommer att rätas ut när Nya Bevis Komma Dimpandes.
Vi kan se ledset på det hela, och anta att alla våra debatter över Tinger och Sakerna och deras Inbördes Förhållande, helt enkelt är meningslösa och dömda att leda Ingenstans.
Och, båda dessa slutsatser kan vara rätt samtidigt. På individnivå drar jag slutsatsen att våga säga att jag inte vet, och att våga ha icke tvärsäkra åsikter i väntan på Nya Bevis-Dimpning.
***
För att ändå lämna metanivån. Ska en tro Bojs-boken verkar det som att nya teknologier, såsom jordbruk, hästar och bronssmide, inte bara kryper in i form av memes eller kulturella traits. Istället verkar det som att det är nya människor, dvs. nya gener, som bär på ny teknologi och som ersätter de gamla människorna som inte bär på denna teknologi. Det är alltså inte så att befintliga européer nödvändigtvis tar till sig sedvänjan att bruka jorden. Istället kommer en folkvandring med människor som har getter, svin och utsäde i lasten, och som bara plötsligt - pga. överlägsenhet - dominerar territoriet.
Låtom mig avsluta med ett frågetecken:
Kan det vara så att memetisk evolution inte är så jädra substratoberoende ändå? Att Eurasiens östvästliga klimatszons-icke-överskridande usträckning (à la Jared Diamonds Vete, Vapen och Virus) inte egentligen möjliggör för idéer att färdas och stötas och blötas - utan för människor att åka hithert and dithert?
Är det så att människorna som kan bygga oxkärror bara dödar och ersätter människorna som inte kan det - snarare än att själva kunskapen överförs?
Säkert kommer denna fråga besvaras med ett litet mellanvägssvar, ty så falla alltid chippen så vitt jag erfar. Men, är det så att verkligheten lutar lite mer i den för mig oväntade riktningen trots allt? Lite mer folkmord, och lite mindre kulturellt utbyte?
Vet man vad som bestämmer huruvida två organismer kan få avkomma med varandra?
Jag antar att t.ex. 'gräs och kor' inte kan få det pga. rent praktiska aspekter - man har helt olika reproducktionssystem. På den motsatta extremen: I de flesta fall kan 'två människor av olika kön' reproducera sig sexuellt (även om det inte funkar varje gång) - men visst är det större risk för missfall om t.ex. enäggstvillingar försöker skaffa barn ihop?
Var går egentligen gränsen, gentemot respektive extrem? Hur lika eller olika ska varelser vara för att det ska funka? Och vet man hur detta sas. representeras rent genetiskt? Är det några gener som måste matcha; vet man vilka; och varför?
b. Fertil avkomma.
Samma fråga som ovan, men med tillägget att en eventuell avkomma ska bli fertil. Vad avgör att så blir fallet? Var går gränsen mellan tiger, lejon och liger; häst, åsna och mulåsna?
c. Art.
Definitionen av art verkar snurrig. Det här med 'kan få fertil avkomma' verkar ju inte gälla längre, och jag noterar att jag själv har drygt 2 procents neanderthalar-DNA vilket stödjer blandningshypotesen. Två människo-arter har uppenbarligen korsats!
Hur pratar biologer om artbegreppet idag egentligen?
2. Biologiska skal-lagar (scaling laws)
a. Är de sk. biologiska skal-lagarna (scaling laws) en realitet? Är det i genomsnitt så att större djur lever längre än små, och varför är det isf. på det viset? Hur förklarar vi att små hundar lever längre än stora; att jättebläckfiskar har hög energiomsättning och korta liv; att sengångare bajsar knappt en gång i veckan; och att fladdermöss lever längre än förväntat givet sin kroppsvikt? Är evolutionen en optimeringsprocess som oftast spottar ut organismer med en energiomsättning som relaterar på ett förutsägbart sätt till deras kroppsvikt och volym - men som kan åsidosättas när vissa andra typer av nischer eller anpassningar plötsligt gör en avvikande energiomsättningsmodell mer sannolik att överleva och reproducera sig?
b. Givet jättebläckfiskarnas intelligens - skulle det finnas en större möjlighet för att utveckla kultur om bläckfiskarna levde längre? Detta ska ju vara en usp för sapiens, men borde väl gälla likvärdigt för alla andra djur.
c. Kopplat till frågan ovan: Hur relativ är livstid? Är upplevd livstid mer kopplad till energiomsättning än till de facto levda timmar och år? Borde inte ett djur med hög energiomsättning och 'kort' livslängd (i timmar men ej hjärtslag) helt enkelt kunna - t.ex. - utveckla kultur mycket snabbare, och således komma lika långt?
Jag kan få för mig att tolka de biologiska skal-lagarna (scaling laws) som att alla (iaf. däggdjur) i praktiken lever ungefär lika länge, dvs. tolererar samma kroppsliga slitage men olika hastigt beroende på hur snabbt man 'väljer' att omsätta energi - men att snabbare omsatt energi borde kunna göra att livs-upplevelsen blir proportionerligt mycket snabbare.
(d. Och, väldigt mycket en parentes - kan vi säga att 'tid' så som vi upplever den är en subjektiv tolkning av den ökande entropin/termodynamikens andra huvudsats, och att vi borde uppleva tid olika beroende på hur snabbt vi tillåter entropin i våra kroppar att öka? Och att kostnaden för att vara lite hastigare är att entropin ökar lite snabbare, vilket jag antar påverkar antalet reproduktionscykler, eller nåt... Som sagt, den här sista frågan är verkligen parentetisk och jag ber dig att inte låta den avhålla dig från att svara på övriga delar av mitt mail.)
Vänliga hälsningar, [Antropofagi]."
***
"Hej igen [Antropofagi]
Det är spännande med dina utmanande frågor. Här kommer några kortare svar (se nedan), i de fall jag klarar svara alls.
Med vänlig hälsning, Kerstin
1. Art och avkomma.
a. Avkomma.
Vet man vad som bestämmer huruvida två organismer kan få avkomma med varandra? Jag antar att t.ex. 'gräs och kor' inte kan få det pga. rent praktiska aspekter - man har helt olika reproducktionssystem. På den motsatta extremen: I de flesta fall kan 'två människor av olika kön' reproducera sig sexuellt (även om det inte funkar varje gång) - men visst är det större risk för missfall om t.ex. enäggstvillingar försöker skaffa barn ihop?
Enäggstvillingar kan inte få barn ihop eftersom de ju alltid är av samma kön. Men tänker du på tvåäggstvillingar som är lika som syskon så det stor risk för det vi kallar inavelseffekter. Detta problem förklaras ganska enkelt genom att vi alla bär dubbla anlag (ett vi ärvt ifrån mamma och ett från pappa). Om den ena anlaget är trasigt så funkar det oftast ändå eftersom vi har ett friskt anlag. Men om två personer som är väldigt nära släkt får barn så kommer det med hög sannolikhet finnas anlag som är trasig i båda sina kopior och det kan det bli allvarliga fel. (Biologerna kallas detta för homozygota recessiva skadliga anlag).
Var går egentligen gränsen, gentemot respektive extrem? Hur lika eller olika ska varelser vara för att det ska funka? Och vet man hur detta sas. representeras rent genetiskt? Är det några gener som måste matcha; vet man vilka; och varför?
Det du beskriver här är gränsen mellan två arter. För det första är dessa artgränser inte alltid absoluta, dvs. det kan vara så att två närbesläktade arter kan få barn ihop men att dessa barn ändå inte blir riktigt lika bra som barn inom respektive art. Om det är på dessa sätt kommer naturligt selektion att gynna de individer som parar sig inom arten och inte mellan, och då växer gränsen sig starkare. (Kallas på engelska reinforcement - förstärkning)
Artgränser kan upprätthållas av inre barriärer - som t.ex. gener som inte funkar ihop. Försök koppla ihop en PC och en Mac - trots att de sköter sina uppgifter lika bra var och en på sitt håll, så funkar det inte alltid så bra om man försöker koppla ihop systemen. Systemen är i sig komplicerade och man har hittat specifika lösningar i respektive miljö som funkar bra, men lösningarna är inte kompatibla.
Artgränser kan också upprätthållas av yttre barriärer. En art klarar en viss miljö men inte en annan, där den andra arten lever. Ofta kan det här handla om lokal anpassning till en viss miljö som på sikt gör två bestånd så olika att det inte längre kan få bra avkomma ihop. Den snäckan jag jobbar med i min forskning visar exakt detta. I den ena miljön är det bra att vara stor och i den andra är det bra att vara liten. När sedan snäckorna skiljer väldigt mycket i storlek kan de inte längre para sig med varandra utom i undantagsfall (en extremt stor individ av den lilla arten me[d] en extra liten av den stora arten funkar fortfarande bra.)
b. Fertil avkomma.
Samma fråga som ovan, men med tillägget att en eventuell avkomma ska bli fertil. Vad avgör att så blir fallet? Var går gränsen mellan tiger, lejon och liger; häst, åsna och mulåsna?
Fertil eller inte handlar ofta om detta med gener som funkar ihop. Att du första generationen kan funka (mulåsna) och till och med bli bättre i förmågor än föräldrarna handlar om att denna generation har minst ett bra anlag, och egentligen totalt flera varianter att väja mellan. Men när sedan nästa generation får anlag parade ihop som inte funkar ihop så blir avkomman infertil (som mulåsnan).
c. Art.
Definitionen av art verkar snurrig. Det här med 'kan få fertil avkomma' verkar ju inte gälla längre, och jag noterar att jag själv har drygt 2 procents neanderthalar-DNA vilket stödjer blandningshypotesen. Två människo-arter har uppenbarligen korsats!
Under min karriär som forskare jag har följt utvecklingen av art-definitioner. När jag var student var det endast detta med fertil avkomma som gällde (från Ernst Mayr), men på 80-90 talen följde en svallvåg av alternativa definitioner, men ingen lyckades slå igenom och ena biologerna. Slutsatsen idag är nog att det inte går att ha ett artbegrepp som håller i alla lägen utan att det i slutändan får blir konventioner om vad som är arter och inte. Anledningen är ju egentligen ganska enkel. Linné som uppfann artbegreppet var ju kreationist. Han tänkte sig att Gud skapat alla arterna fixa och färdiga och att en art inte alls förändrades. Det var då ganska naturligt för honom att arter av diskreta enheter. (Han blev på ålderns höst väldigt bekymrad när han hittade en hybrid mellan två blomarter.)
Men ifrån Darwin och evolutionsteorin förstår vi ju idag att inget är fast utan bestånd och arter hela tiden förändras och att alla nu levande organismer har ETT gemensamt ursprung. Om man följaktligen tänker sig organismvärlden över tiden som ett träd med massor av grenar och kvistar så kommer man lite närmare, men ska liknelsen bli riktigt bra så bör man också tänka sig att de kvistar som växer ut ifrån en gren och bildar nya enheter kan göra detta på olika sätt, några kanske bara delar upp sig ifrån huvudgrenen medan andra delar sig för att senare växa ihop igen och sedan kanske dela sig igen osv. osv. Och att avgöra exakt när det skett en artbildning är då inte självklart. Man kan långt senare se att det skett, men att se just NÄR är svårt.
Hur pratar biologer om artbegreppet idag egentligen?
Se ovan. Ett tillägg är att vissa artbildning görs om flera gånger - s.k. parallel artbildning. Idag vet vi också att många sker under det att det sker parningar (alltså utan isolering mellan de blivande arterna). Annars är den klassiska varianten att en lång tid av isolering är ett första steg i en artbildning.
2. Biologiska skal-lagar (scaling laws)
(Detta är inte min kompetens, och jag är själv ganska skeptisk. Det finns ju så mycket data i naturen så det är nog ganska lätt att hitta samband om man vill - men då kanske man måste se om urvalet av materialet för studien verkligen är slumpvis.)
(Ett exempel i motsatt riktning som du kanske skulle kolla upp lite är Hubble’s neutralhypotes - dvs. att de arter som lever idag inte alls är bättre eller sämre än arter som inte längre lever, utan att allt bara handlar om slump. Dvs. arter skulle inte alls finnas därför att de är anpassade för en viss nisch. Tänk själv på exemplet lövens form på olika träd. Varför har olika arter av träd så olika form på löv? De fyller ju precis samma funktion i alla träd och det borde då finnas en perfekt form som alla skulle ha….)
[Antropofagis kommentar: Det är ju exakt det som analoga strukturer-diskussionen handlar om! Se Lyells återupprättelse samt Undervattensgiraffer FTW, del 1, 2 och 3.]
a. Är de sk. biologiska skal-lagarna (scaling laws) en realitet? Är det i genomsnitt så att större djur lever längre än små, och varför är det isf. på det viset? Hur förklarar vi att små hundar lever längre än stora; att jättebläckfiskar har hög energiomsättning och korta liv; att sengångare bajsar knappt en gång i veckan; och att fladdermöss lever längre än förväntat givet sin kroppsvikt? Är evolutionen en optimeringsprocess som oftast spottar ut organismer med en energiomsättning som relaterar på ett förutsägbart sätt till deras kroppsvikt och volym - men som kan åsidosättas när vissa andra typer av nischer eller anpassningar plötsligt gör en avvikande energiomsättningsmodell mer sannolik att överleva och reproducera sig?
b. Givet jättebläckfiskarnas intelligens - skulle det finnas en större möjlighet för att utveckla kultur om bläckfiskarna levde längre? Detta ska ju vara en usp för sapiens, men borde väl gälla likvärdigt för alla andra djur.
Detta med kultur är ju en intressant fråga - jag kan rekommendera boken “Sapiens” av en amerikansk författare som jag nu glömt namnet på - här presenteras en rad intressant förklaringar till varför människan skiljer sig för alla andra djur (i vissa avseenden). Språket och möjligheten att dela en gemensam berättelse (inbillad eller verklig) är ett led-tema. Men läs gärna boken. Den väcker en del tankar.
[Antropofagis kommentar: Tror jag har läst den! Se Sapiens-frågor del 1, 2, 3, 4 och 5, samt "sapiens" och "Harari".]"
***
Stort tack återigen till Kerstin Johannesson vid Göteborgs Universitet.
